Språket

Vi befinner oss i förkylnings- och influensatider! Här kommer ett avsnitt om vilka ord och uttryck vi använder för förkylning och andra sjukdomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– När jag var liten sa min mamma att jag var ”ämlig” när jag var lite hängig, berättar Emmy Rasper, programledare.
– Hemma hos oss säger vi att barnen är lite ynkliga. De är inte riktigt sjuka men man ser att det är på väg att bryta ut, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Uppåt är bra och neråt är dåligt
Att vara skruttig, under isen eller nere för räkning är några andra exempel på hur vi beskriver sjukdomstillstånd. Och här finns det ett slags riktningsmetaforik: den som är längre ner har det jobbigare än den som är högre upp. Men varför finns det så många uttryck om att vara sjuk?
– Vi har alltid varit sjuka, och vi tycker om att variera oss i hur vi uttrycker oss, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor och förkylning och sjukdomar
Vad betyder ”däran” i uttrycket ”illa däran”? Finns det fler omskrivningar för att vara sjuk?
Var kommer ordet ”lomhörd” ifrån?
Vad betyder uttrycket att ”känna sig ram i halsen”?
Varför säger man ”jag har feber” istället för ”jag har en feber”?
Varifrån kommer ordet feber?
Har det gamla ordet ”flunsa” någonting med vår förkortning för influensa att göra?
När uppstod ordet ”tjejbaciller”?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck.

Det finns många ord som inte uttalas som de stavas. I det här avsnittet får du lära dig mer om stavningshistoria!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Man började skriva med latinska bokstäver på 1300-talet och ganska länge var det så att man skrev som det lät. Så stavningen skilde sig ganska mycket åt mellan olika skribenter eftersom man hade olika dialekter och så, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Men i takt med att människor lärde sig läsa så blev det viktigt att ha lite ordning och reda. På 1600- och 1700-talen diskuterades frågor om stavning mycket och det fanns fyra principer som vägde mot varandra.
Den alfabetiska principen är att man stavar som det låter. Den etymologiska principen innebär att man ska kunna se var ordet kommer ifrån. Det finns också en princip om att man ska stava som man brukar stava. Och så en princip som som har med konsekvens och samhörighet att göra: man ska känna igen ordet även om det är böjt i olika former.
– Om vi tar ordet hav. Det heter hav, men det heter havsörn. Havsörn stavas med v, även om det uttals som f eftersom man vill att det ska framgå att hav och havsörn hör ihop, förklarar Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om stavning
Argumenterade den tidiga arbetarrörelsen för att förenkla stavningen?
Varför dubbeltecknas inte m och n i slutet av ord, även när vokalen innan är kort?
Varför stavas inte ”relativt” som det uttalas?
Är det okej att skriva dej, mej och sej?
Hur ska bokstavskombinationen ”eu” uttalas?
Varför stavas j-ljud på olika sätt?
Läs mer om stavningshistoria
Läs "Slaget om svenskans stavning" i Språktidningen (2026)
Läs Carl Gustaf af Leopolds avhandling om stavning (1801)
Läs Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning (1886)
Läs Om svensk rättstafning
Lyssna på hur ord uttalas här.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Producent Erika Hedman.

”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– En del av det vi ska prata om är idiom, och en del är ord som blivit ogenomskinliga för oss. De kanske var genomskinliga för 200 år sedan, men idag minns vi helt enkelt inte vad de betyder, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Betyder ”håll till godo” att det finns mycket eller lite av något?
En del menar att uttrycket ”håll till godo” betyder att det finns mycket av något, till exempel mat, och att man därför kan ta för sig ordentligt. Medan andra menar att det tvärtom betyder att det inte finns så mycket, och att man därför ska vara lite sparsam.
– ”Håll tillgodo” betyder ”ta för dig, låt dig väl smaka”, men ”att hålla till godo med” kan också betyda att man inte fick det bästa och därför får hålla tillgodo med något lite sämre, säger Susanna Karlsson.
Lär dig också om varför man säger att det är ”någon i ett nötskal” och vad man menar med att ”bli tagen på sängen”.
Språkfrågor om ogenomskinliga uttryck
Vad betyder uttrycket ”håll till godo”?
Vad betyder ”vara i faggorna”?
Varifrån kommer uttrycket ”ria runt” och vad betyder det?
Vad menar man när man säger att man ”blir tagen på sängen”?
Var kommer uttrycket ”i ett nötskal” ifrån?
Läs mer om ogenomskinliga uttryck
Slå upp ogenomskinliga ord och uttryck i SAOB
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I dagens grammatik används termerna ”direkt objekt” och ”indirekt objekt” i stället för ackusativobjekt och dativobjekt.
– En sak som gör grammatiken onödigt svår, det är att det råder sån här term- och begreppsförvirring, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.
Enligt Ylva Byrman är namnbyten inom grammatiken inget nytt fenomen. Konkurrerande termer har använts parallellt under lång tid, och debatten går tillbaka till 1800-talet.
Viktigast att förstå begreppen
Ylva Byrman menar samtidigt att själva termvalen ibland får för stor uppmärksamhet.
– Min personliga hållning är att det inte är så himla viktigt. Jag tycker att man kanske lägger onödigt stort fokus på det. Det är viktigare att kunna känna igen en huvudsats, avgöra om ett verb är finit eller inte, ta ut subjekt och objekt och hitta adverbial, säger hon.
Språkfrågor om grammatik
Vad är skillnaden mellan normativ och deskriptiv grammatik, och varför har synen på grammatik förändrats?
Varför har grammatiska termer som ackusativobjekt och dativobjekt ersatts av direkt objekt och indirekt objekt?
Varför säger vi ofta ”det sitter tre katter på fönsterbrädan” i stället för ”tre katter sitter på fönsterbrädan”, och vad gör ”det” med informationen i meningen?
Varför kan bisatser ibland stå som egna meningar trots att man lär sig att de inte ska göra det?
Mer om grammatik
Läs Svenska Akademiens grammatik (SAG).
Läs Koncentrerad nusvensk formlära och syntax av Ulla Stroh-Wollin, utgiven av Studentlitteratur (1998).
Läs Från satsdel till satsled. En översikt av orden för satsens delar 1806–1999 av Maia Andréasson (2001).
Läs Svenska skrivregler från Språkrådet (2017).
Läs Språkriktighetsboken utgiven Norstedts akademiska förlag (2005).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Våra lyssnare har en väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
”Också inte” istället för ”inte heller”
En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort?

– ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om nutida uttryck
Vad betyder egentligen ordet narrativ?
Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”?
Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”?
Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam?
Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte?
Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan?
Mer om nutida uttryck och samtida grammatik
Läs Svenska akademiens grammatik (SAG).
Läs Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg från Tidskriften Språk och stil (från 1918).
Läs SAOB om ordet ”hjälpsam”.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.