Nördarnas podd

I avsnittet bjuder Patrik och David på en svängig blandning av fascinerande bibliotekskriminalteknik, historiska bokstölder och djupdykningar i de senaste nörderierna inom hemmaservrar och AI-agenter.
Bokstölderna på Kungliga Biblioteket: Vi tittar närmare på det uppmärksammade fallet där 62 värdefulla, äldre verk (bland annat 1600-talsatlasar och böcker som överlevde slottsbranden 1697) försvann från KB under en tioårsperiod mellan 1995 och 2004. Hur en betrodd chef på handskriftsenheten kunde länsa magasinen, sälja böckerna via auktionshus i Tyskland för miljontals kronor – och hur detektivarbetet med att spåra dem har pågått i årtionden.

Veckans nördigaste – Del 1 (Patrik): Patrik har fått i uppdrag att bygga upp en helt ny videostudio på jobbet för att lyfta företagets närvaro på YouTube under 2027. Det planeras för kameror, ljussättning och proffsigare produktion.

Veckans nördigaste – Del 2 (David): David nördar ner sig i hemmaservern och verktyget N8N, där han bygger automatiserade flöden. Han har bland annat satt upp en "morgonbriefing" som sammanfattar inkorg, kalender och väder, samt integrerat det med anteckningsprogrammet Obsidian.

AI-agenten i skogarna: Patrik berättar om sin AI-agent (driven via OpenClaw) som sköter rapportering och statistik för podden, vilket ledde till ett roligt sammanträffande då både Patrik och David pillade med exakt samma typ av automatiseringar samtidigt.

💡 Följarfråga: Är det okej att stjäla böcker från Kungliga Biblioteket? Skriv Ja eller Nej i vår Facebook-grupp och tyck till!

Välkomna till ett fullspäckat avsnitt av Nördarnas podd där David och Patrik gräver djupt i en av världens vanligaste frukters förvånansvärt dramatiska och mörka historia: bananen. Visste du att bananen du äter idag egentligen är en genetisk klon från 1830-talet och att hela livsmedelsindustrin står inför ett enormt hot?
Här är en sammanfattning av allt vi avverkar i avsnittet:
Rent botaniskt sett är bananen faktiskt ett bär. Dessutom är bananplantan inget träd, utan en jätteört som kan bli flera meter hög och som saknar riktig stam (den byggs upp av tätt omslutna bladslidor). De bananer vi köper i matbutiken är nästan helt frölösa och klonas via sidoskott eller vävnadsodling.
Resan till vår moderna banan tar oss till tidigt 1800-tal och godset Chatsworth House i England. Där experimenterade den unga trädgårdsmästaren Joseph Paxton fram den bananplanta som idag dominerar hela världshandeln – uppkallad efter William Cavendish, den sjätte hertigen av Devonshire.
Innan Cavendish tog över fanns storfavoriten Gross Michael (eller "Big Mike"), som hade ett tjockare skal och en fylligare smak. Men på 1900-talet slog en jordlevande svamp (Panamasjukan) ut jätteplantager.
Historien upprepar sig: Idag hotas Cavendish-bananen av en ny variant av svampen – Tropical Race 4 (TR4) – som har spritt sig till Latinamerika och väcker frågor om sårbarheten i vår tids monokulturer. Forskare kämpar dock vidare med lösningar som den genmodifierade bananen Q-Cav 4.
Bananer är inte bara goda – de har format världspolitiken. Författaren O. Henry myntade begreppet bananrepublik efter en tid på flykt i Honduras, där mäktiga bolag som United Fruit Company (idag Chiquita) styrde järnvägar, hamnar och till och med störtade regeringar med hjälp av CIA.
EU och krokiga bananer: Sanningen bakom den klassiska myten om kvalitetsklasser.
Mellow Yellow-bluffen (1967): Ryktet om att man kunde bli hög på att röka torkade bananskal.
Världens dyraste banan: Konstverket Comedian av Maurizio Cattelan som såldes på Sotheby's för 6,2 miljoner dollar – och åts upp.
Radioaktiv frukt: Bananer innehåller kalium-40, vilket har gett upphov till måttet Banana equivalent dose.
Banana for scale: Den klassiska internetmätstocken.
Bananlådan: Den oumbärliga studentflyttkartongen.
Varför är bananen böjd? Svaret stavas negativ gravitropism – frukterna sträcker sig mot solen.
Utöver banandjupdykningen avhandlar Patrik sina bästa tips för höstskötsel av gräsmattan, och David oroar sig över trasig bluetooth i sina gamla Sony-lurar samtidigt som han spanar på nya modeller.

I det här avsnittet av Nördarnas podd djupdyker Patrik och David i en av modern tids mest omtalade kärnkraftskatastrofer: Fukushima-olyckan den 11 mars 2011. Avsnittet bjuder på både personliga minnen från bröllopsresor i tider av kris, tekniska djupdykningar och en hel del oväntade fakta.
Bröllopsresor och dålig timing: David befann sig i Japan strax före katastrofen, och Patrik bjuder på historien om när frugan åkte på gips efter en misslyckad vända i Mexiko.
Bakgrunden till olyckan: Hur det massiva jordskalvet och den 14 meter höga tsunamin slog ut kylsystemen vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi.
Härdsmältan i reaktor 1–3: Vad som hände under de kritiska dygnen och varför reaktor 4 kunde ha utlöst en ännu värre katastrof.
Fukushima 50: Hjältarna som stannade kvar för att förhindra en total mardröm och de små brandbilarna som fick agera räddning i nöden.
Efterspelet och saneringen: Hur läget ser ut 15 år senare med de återstående 880 tonbränsleresterna och utsläppet av renat vatten i Stilla havet.
Patriks egna AI-agent: En uppdatering om hur OpenClaw i garaget sköter sociala medier helt autonomt.
KTH:s matematikklubb: David hyllar den ogenerade "rekryteringskampanjen" för mellanstadieelever på KTH.
Lyssna och häng med bland ämnena

Kan en hel planet flyta i ett gigantiskt badkar? Är Saturnus berömda ringar egentligen yngre än dinosaurierna – och stämmer det att de håller på att försvinna? I det här avsnittet av Nördarnas podd fortsätter Patrik och David sin serie om solsystemets planeter och riktar teleskopet mot den sjätte planeten från solen: den mäktiga gasjätten Saturnus.
Vi nördar ner oss i allt från extremväder med vindar på 1 800 km/h och mystiska geometriska stormar vid polerna, till varför Saturnus marknadsföringsavdelning borde få sparken för sin tråkiga namngivning av ringarna. Dessutom kikar vi närmare på rekordmånga månar, sjöar av flytande metan och en av solsystemets absolut hetaste kandidater för utomjordiskt liv.
Planet-fakta & det stora badkaret: Saturnus har en diameter på 120 500 km (9,5 gånger jordens), men en medeldensitet på bara 0,69 g/cm³. Eftersom det är lägre än vatten skulle planeten rent teoretiskt flyta om vi bara hittade ett tillräckligt stort badkar.
Historiska upptäckter: Från Galileos kikare 1610 (där han trodde att ringarna var "öron" på planeten) till Christiaan Huygens upptäckt av månen Titan 1655, Giovanni Domenico Cassinis upptäckt av Cassini-delningen 1675 och James Clerk Maxwells matematiska bevis 1859.
Mysteriet med Saturnus ringar: Ett enormt system som breder ut sig över hundratusentals kilometer, men där huvudringarna på många ställen bara är runt 10 meter tjocka! Vi diskuterar forskarnas debatt om ringarnas ålder (4,5 miljarder år eller "bara" 10–100 miljoner år?) och fenomenet ringregn (ring rain) som gör att ringarna sakta regnar in i planeten.
Sexhörningen och extremväder: På Saturnus varar en årstid i sju jordår och vid ekvatorn piskar vindarna i 1 800 km/h. Vi tittar på den märkliga, 30 000 km breda hexagonen (sexhörningen) i jetströmmen vid nordpolen – och den nyupptäckta tiosidiga vågen vid sydpolen som presenterades i september 2026.
Månarnas konung (293 stycken!): Vi fokuserar på de två mest spännande månarna:
Rymdsonden Cassini-Huygens: Uppdraget som gav oss över 453 000 bilder, gjorde den första mjuklandningen i det yttre solsystemet (på Titan 2005) och avslutades med en dramatisk "Grand Finale" 2017 då sonden avsiktligt störtades in i Saturnus för att skydda månarna från jordiska mikrober.
Saturnus i populärkulturen: Maskhålet i Interstellar, Kurt Vonneguts Sirens of Titan, Francisco Goyas mörka målning, månraketen Saturn V, det bortglömda bilmärket Saturn och klassiska spelkonsolen Sega Saturn från 1994.
Veckans nördigaste: Patrik bygger ut sitt smarta hem genom att koppla ihop ChatGPT med Homey och löser räckviddsproblem i garaget med Homey Link. David har ramlat ännu djupare ner i kaninhålet kring vibe-kodning, där tusentals utvecklare återskapar en klon av Adobe Photoshop med hjälp av AI (Claude) – helt utan att röra originalkällkoden, likt hur man rundade IBM:s BIOS-patent på 80-talet.

Välkomna till ett nytt och efterlängtat avsnitt av Nördarnas podd! Efter några stressiga veckor är vi äntligen tillbaka bakom mikrofonerna, redo att nörda ner oss i allt från historiska mysterier till dagsaktuell mjukvarurevolution.
I veckans huvudämne riktar vi blicken mot 1500-talets Frankrike och mannen som påstås ha kunnat förutspå allt: Michel de Nostredame, mer känd som Nostradamus. Vi gräver i hans förflutna som läkare och astrolog och hur boken Les Prophéties från 1555 gjorde honom till världens mest kända profet. Men hur pricksäker var han egentligen? Vi slår hål på den seglivade myten om att han förutsåg 11 september-attackerna (en myt som startades av en kanadensisk student 1997) och tittar närmare på hur Nostradamus luddiga kvartiner användes som psykologisk krigföring och propaganda under andra världskriget. Givetvis går vi också igenom fem anledningar till varför hans profetior är snudd på omöjliga att testa i förväg, samt granskar hans kanske mest berömda "träff" kring kung Henri II:s död.
Som alltid avslutar vi med "Veckans nördigaste". Patrik har snöat in totalt på vetenskapen bakom den perfekta hockeyisen. Efter att ha reflekterat över den knaggliga naturisen i Lysekils ishall jämfört med silkesisen på Avicii Arena, djupdyker vi i temperaturskillnader mellan hockey och konståkning, kondensproblem och utmaningarna med att få föräldrar att köra ismaskinen.
David kastar oss därefter rakt in i framtiden med det disruptiva konceptet "vibe-coding". Genom AI och språket Rust har utvecklare lyckats bygga Gridcraft – en open source-klon av Excel – på bara ett dygn, komplett med 80 procent av originalets funktionalitet. Kommer programmering som yrke ens finnas kvar om tio år när AI-system låter gemene man "vibe-koda" sina egna affärssystem?
Hjälp oss att vinna! Vi skulle bli otroligt glada om ni ville gå in på Guldpodden.se och nominera Nördarnas podd i kategorin Årets podd. Det tar bara några sekunder och betyder världen för oss!