Delmi-podden

Detta avsnitt handlar om inrättandet av återvändandecenter i Sverige, som en del av migrationsreformerna inom Tidöavtalet. Återvändandecenter har inrättats i flera kommuner, och i samtalet lyfts viktiga frågor om bland annat barns trygghet och säkerhet. Avsnittet tar upp Migrationsverkets ansvar för verksamheten samt civilsamhällets roll och insatser. Anna Lindblad, kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Sofie Arvidsson, enhetschef Mobilt Råd och Stöd på Stockholms Stadsmission, nämner även vilka typer av incidenter som kan förekomma på dessa boenden, hur de hanteras inklusive polisanmälningar, och det förebyggande arbetet. Hur ser vardagen ut för människor som bor på ett återvändandecenter och hur länge kan man egentligen bo där? Är det detsamma som Sveriges tidigare anläggningsboende och vad är egentligen skillnaden mellan återvändandecenter och förvar?

I detta avsnitt diskuteras reformer inom Tidöavtalet som syftar till att stärka rättssäkerheten i asylprocessen. De nya reglerna, som trädde i kraft 2026, innebär bland annat skärpta behörighets- och kompetenskrav för offentliga biträden och tolkar. En av de mest omdiskuterade förändringarna är förslaget att begränsa den kostnadsfria juridiska rådgivningen till två timmar. Anna Lindblad, kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Silas Aliki, grundare av Folkets Advokatbyrå och representant för Advokatsamfundet, analyserar vilka konsekvenser detta kan få för rättssäkerheten, särskilt i komplexa asylärenden där behovet av kvalificerad juridisk hjälp ofta är stort. Samtalet belyser även vilka konflikter som kan uppstå mellan advokatetiska principer och vissa asylreformer, samtidigt som det lyfter fram vikten av hög kvalitet i tolkning och de förändringar som särskilt välkomnas inom migrationsområdet.

Inom Tidöavtalet har två centrala förändringar genomförts: avskaffandet av spårbyte och nya regler för preskriptionstider vid avlägsnandebeslut. Båda reformerna påverkar på olika sätt människors möjligheter att stanna i Sverige efter avslag på asylansökningar. Spårbyte avskaffades 2025 och har ersatts av krav på att personer måste lämna Sverige för att ansöka om arbetstillstånd. I podd-avsnittet får du ta del av statistik över hur många som tidigare ansökt om spårbyte, hur hög beviljandegraden varit, samt hur frågan kopplas till de så kallade tonårsutvisningarna. När det gäller preskriptionstider innebär den nya ordningen att ett utvisningsbeslut preskriberas efter fem år – men att tiden numera börjar räknas först när personen faktiskt lämnar Sverige. I avsnittet får du veta vad detta innebär för personer som väljer att stanna kvar, och hur det påverkar deras möjligheter att få sin sak prövad på nytt. Anna Lindblad, kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Anna-Pia Beier, jurist på Asylrättscentrum, tar även upp kommande förändringar och rättsliga utmaningar kopplade till EU:s migrations- och asylpakt.

Detta avsnitt tar sin utgångspunkt i en Delmi-rapport som undersöker vilka beslut handläggare och beslutsfattare vid Migrationsverket fattar och i vilken utsträckning deras socioekonomiska och demografiska bakgrund samvarierar med beslutsutfallen. Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet och Kristoffer Jutvik, biträdande universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhälle på Linköpings Universitet, pratar om sitt forskningsresultat tillsammans med Louise Dane, jurist på Asylrättscentrum och Daniel Johansson, sektionschef på Migrationsverket. I avsnittet diskuterar gästerna vilket utrymme som finns för individuella bedömningar i praktiken, i vilken mån handläggningen varierar och hur det kan komma sig att liknande ärenden ibland leder till olika utfall. Samtalet berör också om och huruvida politiska ståndpunkter kan påverka beslutsfattandet, vad EU:s migration- och asylpakt samt AI innebär för den svenska asylprocessen och hur rättssäkerheten kan förbättras.

Den första februari 2023 startade Delmis projekt "Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser" som finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden. I det här avsnittet diskuterar Delmis projektgrupp varför återvändandefrågan är så central i Sverige och i EU. Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef på Delmi tillsammans med Iris Luthman, Anna Hammarstedt och Suzanne Planchard, samtliga verksamma som utredningssekreterare på Delmi, går igenom de största utmaningarna i återvändandeprocessen – från bristande samordning mellan myndigheter till svårigheter i samarbetet med mottagarländer – och lyfter möjliga lösningar. Med stöd i forskning bemöter vi också de vanligaste missuppfattningarna om återvändande. Vad är skillnaden mellan återvandring och återvändande? Vad händer egentligen efter ett återvändande? Och hur väl lyckas Sverige med att verkställa återvändanden?