SOU-podden

Krishantering, krisberedskap, civilt försvar, totalförsvar, höjd beredskap, skärpt beredskap, högsta beredskap – en djungel av begrepp även för den överintresserade. För närvarande pågår olika initiativ i princip överallt. Vilket ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som ska gälla för kommuner och regioner under fredstida kriser och höjd beredskap har analyserats av den särskilda utredaren Carl Fredrik Graf. I detta avsnitt berättar han om vad som är nytt i lagförslaget som utredningen presenterar.

Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig SOU 2024:65
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202465/

Pågående närliggande arbeten:

En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden, Dir. 2025:86
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/09/dir.-202586

Nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret, Dir. 2024:65
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/08/dir.-202465

Så funkar det:

Myndigheten för civilt försvar - Det civila beredskapssystemet:
https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/beredskap-for-kris-och-krig/beredskapssystemet/det-civila-beredskapssystemet/

Krisinformation.se - Höjd beredskap och krig
https://www.krisinformation.se/forbered-dig/hojd-beredskap-och-krig/

And now for something completely different… Vi vågar oss utanför SOU:ernas trygga famn och kikar in i kommun- och regionsfären. Styrelsen för Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsatte hösten 2024 en så kallad programberedning för att undersöka onödigt krångel och administrativa bördor och hur dessa kan minskas. Ett välbekant ämne för alla offentligt anställda på både kommunal och statlig nivå samt något som även Produktivitetskommissionen tar upp i sin analys (se avsnitt 14). Vi gästas av Ella Kardemark, till vardags kommunpolitiker i Halmstad, som har lett arbetet med att ta fram slutrapporten som levererades i oktober 2025.

Slutrapport från SKR:s programberedning för minskad administrativ börda och antikrångel
https://extra.skr.se/skr/tjanster/handlingarochbeslutstyrelsen/handlingarfranskr/slutrapportfranprogramberedningenforminskadadministrativbordaochantikrangel.92750.html

Fler tips till antikrånglare:

Statskontoret: Förslag till regelförenklingar och försöksverksamhet som kan förbättra effektivitet i kommunal verksamhet
https://www.statskontoret.se/pagaende-uppdrag/forslag-till-regelforenklingar-och-forsoksverksamhet-som-kan-forbattra-effektivitet-i-kommunal-verksamhet/

Administrationen i statliga myndigheter– en verksamhet i förändring, RIR 2021:3
https://www.riksrevisionen.se/download/18.2008b69c18bd0f6ed3f29842/1615556198488/RiR%202021_03%20Anpassad.pdf

Administration i offentlig sektor. Om expansion, elevering och mittokrati av Johan Alvehus & Gustaf Kastberg Weichselberger
https://gup.ub.gu.se/publication/338678

Produktivitetskommissionen har lämnat sammanlagt 301 förslag och bedömningar för hur Sverige kan bli mer produktivt. Förmodligen rekord för flest förslag i en utredning i år. Kommitténs huvudsekreterare Kristian Seth hjälper oss att sålla i denna myriad av idéer som ska ge högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor.

Fler möjligheter till ökat välstånd SOU 2025:96 (slutbetänkande)
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/10/sou-202596/

Goda möjligheter till ökat välstånd SOU 2024:29 (delbetänkande)
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/04/sou-202429/

Forskar- och expertrapporter till utredningen:
https://www.sou.gov.se/pagaende-utredningar/finansdepartementet/2023/04/fi-202303-produktivitetskommissionen/forskar--och-expertrapporter/

Produktivitetsdelegationen: Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 1991:82
https://weburn.kb.se/metadata/906/SOU_7263906.htm

Ekonomikommissionen (”Lindbeckkommissionen”): Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:16
https://weburn.kb.se/metadata/205/SOU_8351205.htm

Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap.

 

En straffreform SOU 2025:66
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202566/

”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curie
https://www.tidningencurie.se/debatt/varfor-tar-inte-politiker-till-sig-forskares-kunskap

Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport) 
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1998/01/ds-199857/

Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2
https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2004/forandringar-inom-kommittevasendet.html

Emigrationsutredningen
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46888

Nu är vi tillbaka i vården igen och har besök av inte mindre än två personer: Jean-Luc af Geijerstam och Rickard Broddvall som varit ordförande respektive huvudsekreterare i Vårdansvarskommittén. De delar generöst med sig av sin kunskap inte bara om styrning av vården utan också om hur parlamentariska kommittéer fungerar till skillnad mot "vanliga" utredningar.

Ansvaret för hälso- och sjukvården SOU 2025:62
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202562/

Direktivet:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202373