Bli säker-podden

Fram till 2018 innehöll Googles interna uppförandekod en simpel uppmaning: ”don’t be evil”. Även om riktlinjen togs bort tycktes den leva kvar under de närmsta åren. 2019 publicerade Google ett blogginlägg om hur de ville bygga en mer privat webb. It-jätten tog ett tydligt ställningstagande mot annonsrelaterad spårning via webbläsarens fingeravtryck och skrev att sådan spårning ”subverts user choice and is wrong”. Året därpå meddelade Google att de dessutom skulle fasa ut tredjepartskakorna som än idag utnyttjas för spårning på webben.

Sedan hände något. I fjol meddelade Google att förbudet mot fingeravtrycksbaserad spårning skulle rivas upp. Samma sak gällde planerna på att blockera tredjepartskakor i Chrome. Förra månaden meddelade Google att de även kommer att tillåta annonsrelaterad spårning av användare via IP-adresser, något de tidigare sagt att enbart fick göras för att bekämpa missbruk och bedrägerier. Spårning som tidigare var oetisk ska nu alltså bli tillåten.

I slutet av förra månaden avslöjade Noyb att Google dessutom har lobbat mot ett lagförslag i EU:s kommande Omnibus-paket. Google kritiserade förslagets artikel om att ersätta cookie-banners (samtyckesrutor) med webbläsarinbyggda inställningar. Tanken med EU:s förslag var att låta användare lämna sitt samtycke på ett centralt ställe, i stället för att behöva göra det på varenda webbplats. Google ogillade förslaget och hävdade att det skulle leda till att färre användare gav sitt samtycke till spårning.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Googles förändringar. Podduon diskuterar om Google rent av har ersatt sitt gamla motto ”don’t be evil” med den kortare versionen ”be evil”. Om Google vill behålla cookie-banners för att användare annars slutar lämna sitt samtycke borde det vara ett tydligt tecken på att dagens cookie-banners är så kallade ”dark patterns”. Vilken av de två mottoversionerna passar då bäst för ett företag som vill lura användare att göra något mot sin vilja?

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd358.

Frågan om digital suveränitet debatterades flitigt under årets upplaga av politikerveckan i Almedalen. Sveriges offentliga verksamhet är kraftigt beroende av utomeuropeiska tjänsteleverantörer. Det är riskfyllt i en föränderlig värld med geopolitiska spänningar.

Veckans avsnitt av Bli säker-podden är ett specialavsnitt som gästas av Daniel Melin från statliga Teracom. Han arbetar med affärsutveckling av digitala tjänster som ska fungera även vid kris och krig. Melin förklarar varför suveränitetsfrågan har blivit högaktuell och ger förslag på hur offentlig verksamhet kan minska sina beroenden av bland annat amerikanska molntjänster.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd357.

Internetstiftelsen gör mycket mer än att ansvara för den svenska toppdomänen. Bland annat genomför de en årlig undersökning som kartlägger svenska folkets internetvanor. I år har de gjort en extra undersökning om svenska folkets syn på åldersbegränsningar på sociala medier.

Den här veckan gästas Bli säker-podden av Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Han berättar om resultatet från den nämnda undersökningen. Internetstiftelsen kunde konstatera att nästan sex av tio föräldrar främst ser fördelar med en 15-årsgräns på sociala medier. Ungdomarna själva är mindre positivt inställda till ett sådant förbud.

Undersökningen visar också att svenska internetanvändare är positiva till legitimeringskrav på sociala medier. Nästan sex av tio vuxna internetanvändare ser främst fördelar med ett sådant krav. Det kan jämföras med ynka 13 procent som främst ser nackdelar.

I veckans podd pratar Måns och Nikka om resultaten och hur de kan tolkas. En stor fråga som kvarstår är om respondenterna har insett vilka konsekvenser som åldersbegränsningar och legitimeringskrav skulle medföra. Måns berättar avslutningsvis om vad som har hänt i Australien där åldersbegränsningarna redan är införda. De australiensiska ungdomarna har, föga förvånande, hittat sätt att kringgå begränsningarna.

Avsnittet innehåller ett inslag ur Internetstiftelsens presentation av rapporten ”Åldersgränser på sociala medier” (CC BY 4.0).

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd356.

Den här veckan anordnade Apple sin årliga utvecklarkonferens. I år fokuserade Apple framför allt på den nya versionen av AI-assistenten Siri. Med Googles Gemini-modell bakom kulisserna ska Siri äntligen bli konkurrenskraftig.

Nya Siri kommer att skicka frågor till Googles moln. Apple försäkrar att detta görs utan att äventyra säkerheten eller den personliga integriteten. Även om frågorna går till Googles moln kommer datan att skyddas på samma sätt som tidigare med Apples PCC-teknik (Private Cloud Compute). PCC-tekniken gör att varken Apple eller Google får tillgång till användarnas AI-konversationer.

Siri kommer också att begåvas med fler agentiska funktioner, så att Siri kan utföra uppgifter åt användaren. Professor Matthew Green poängterar att detta kan leda till dataläckor. PCC-tekniken skyddar enbart trafiken när den överförs mellan användarens enhet och AI-tjänsten i molnet. Den skyddar inte ifall Siri röjer hemligheter när hon söker på webben, skickar mötesinbjudningar eller svarar på meddelanden.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om hur Apples nya AI-satsning påverkar säkerheten. Podduon konstaterar också att användare inom EU berörs i mindre utsträckning. På grund av DMA-förordningen kan Apple nämligen inte lansera sin nya AI-assistent på Iphone- eller Ipad-enheter i EU.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd355.

Avsnittet innehåller ett inslag från Europeiska unionen, publicerat under CC BY 4.0-licens.

För att en router ska få säljas i EU måste den vara CE-märkt. Genom CE-märkningen garanterar tillverkaren att produkten uppfyller krav inom bland annat elsäkerhet och kemikaliesäkerhet. Nästa år kommer även krav på cybersäkerhet att bli en av CE-märkningen. Kraven införs som en del av CRA-förordningen (Cyber Resilience Act).

En av de största förändringarna berör routertillverkarens underhållsåtagande. Tillverkaren kan inte längre sälja en router och strunta i att hålla den säker. För det första måste tillverkaren veta vilka komponenter som mjukvaran består av så att routern släpps utan några kända sårbarheter. För det andra måste tillverkaren åtgärda upptäckta sårbarheter i minst fem år. För det tredje måste köparen informeras om hur länge tillverkaren garanterar underhållet.

CRA-förordningen kräver också att produkterna designas och konfigureras med cybersäkerheten i åtanke. Routrar ska skeppas med säkra standardinställningar och utan onödigt exponerade tjänster.

På andra sidan Atlanten sker samtidigt stora förändringar. FCC har slutat godkänna nya konsumentroutermodeller som tillverkas utanför USA. Problemet är att nästintill inga routrar tillverkas i USA. FCC har därför skapat en undantagslista för routermodeller som får säljas i USA trots att de tillverkas i andra länder.

I veckans podd pratar Peter och Nikka om förändringarna som sker på routerfronten. Nikka lyfter bland annat problematiken med att USA vill införa förbud mot firmware-uppdateringar av redan sålda routrar från utländska tillverkare. Firmware-uppdateringar är en av de viktigaste åtgärderna för att hålla routrar säkra. Därom instämmer den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten Cisa som lägger firmware-uppdateringar högst upp på sin lista över rekommenderade cybersäkerhetsåtgärder i hemnätverk.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd354.