Bli säker-podden

Förra veckan riktades världens blickar mot Sverige. En utpressargrupp eller ensam hacker vid namn Bytetobreach påstod sig ha stulit källkoden till hela Sveriges ”e-gov platform”. De publicerade källkoden på ett nätforum, så att andra hackare skulle kunna leta efter sårbarheter i koden.

Källkoden stals från tjänsteleverantören CGI. De levererar bland annat inloggningslösningen som flera myndigheter använder till sina publika webbtjänster. När medborgare ska logga in på exempelvis Skatteverket eller 1177 skickas de till en inloggningssida på domänen funktionstjanster.se, vilken drivs av CGI.

CGI-tjänstens centrala punkt gjorde att många myndigheter påverkades av intrånget. MCF (Myndigheten för civilt försvar) stängde sin e-tjänsteportal som en säkerhetsåtgärd. En vecka senare är portalen fortfarande otillgänglig.

Enligt CGI är dataläckan mindre allvarlig än utpressarna påstår. CGI skriver att intrånget bara påverkar ”ett begränsat antal interna testservrar” och att den läckta källkoden tillhör ”en applikation som var planerad att tas ur drift”. Skatteverkets IT-direktör avfärdar också påståendet om att hela Sveriges ”e-gov platform” skulle ha påverkats. Han poängterar att sådan plattform, helt enkelt, inte existerar.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om konsekvenserna av Bytetobreachs attacker mot Sverige under den gångna veckan. CGI-attacken är nämligen inte den enda. Samma grupp ligger bakom intrånget hos Viking Line. Då stal de passageraruppgifter, vilka nu ligger nu ute till försäljning.

Bytetobreach påstår sig därutöver ligga bakom attacken mot företaget som driver köpcentrumen Mall of Scandinavia och Nacka Forum. Då stals person- och kontaktuppgifter till köpcentrumens kundklubbsmedlemmar och nyhetsbrevsmottagare.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd344.

Tiden då AI-genererade bilder innehöll flagranta misstag är förbi. Dagens bildgeneratorer kan skapa bilder som ser helt autentiska ut. Videogeneratorerna blir också allt bättre. Till och med SVT har råkat publicera ett AI-genererat videoklipp i tron om att det visade en dokumenterad händelse.

Förra veckan twittrade Carl Bildt en bild på resterna av ett attackerat radarsystem. I gruppanmärkningarna och kommentarerna hävdade hans följare att bilden var AI-genererad. När SVT Verifiera granskade bilden visade det sig att anklagelserna var felaktiga. Bilden var faktiskt äkta.

De två exemplen visar tydligt på problemet som har uppstått. Publicister har svårt att veta om videoklipp är äkta. Mediakonsumenter börjar samtidigt bli så skeptiska att de avfärdar äkta bilder som AI-genererade.

Koalitionen som kallar sig C2PA har utvecklat en teknik för att minska problemet. ”Content Credentials” ska göra så att mediakonsumenter kan se vilken publicist som har publicerat en bild eller ett videoklipp. Informationen signeras kryptografiskt och bäddas in i bilderna och videoklippen. Det gör att informationen följer med även om en användare återpublicerar innehållet på andra plattformar.

Tekniken gör också att publicister kan verifiera äktheten på bild- och videomaterial. Kompatibla kameror signerar fotografierna och videoklippen direkt när de spelas in, så att redaktionerna kan säkerställa att materialet är äkta. Fotografier kan till och med redigeras i kompatibla appar, till exempel Photoshop eller Lightroom. Då sparas ändringshistoriken i bildfilen, så att redaktionen kan se vilka ändringar som har gjorts, till exempel vilka delar av bilden som har beskurits.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om hur C2PA-initiativet ska öka trovärdigheten för äkta bilder och videoklipp. Podduon lyfter samtidigt flera nackdelar som tekniken dras med. Nikka avslutar med att berätta om en bugg i en Nikon-kamera. Buggen gjorde att en fotograf kunde lura kameran att signera en manipulerad bild som om den vore äkta.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd343.

I mitten av februari blockerade Europaparlamentet AI-funktionerna på lagstiftarnas enheter. Enligt ett internt mejl som har delats med Politico infördes blockeringen på grund av risken för obehörig åtkomst till datan.

Merparten av dagens AI-tjänster är molnbaserade. De är byggda så att tjänsteleverantören har teknisk åtkomst till användarnas promptar och till svaren som skickas tillbaka. Huruvida tjänsteleverantörerna får använda sin åtkomst för att exempelvis förbättra sina AI-modeller regleras av juridik, inte av teknik. I Google Geminis integritetspolicy står det rent av: ”ange inte konfidentiell information som du inte vill att en granskare ska se”.

I fjol hamnade Open AI i en rättstvist med New York Times. Open AI meddelade att, även om de inte ville, kunde de tvingas lämna ut Chat GPT-användares data. Därutöver har det inträffat flera dataläckor där andra AI-tjänster har läckt användarnas promptar. Sammantaget visar det tydligt att molnbaserade AI-tjänster ökar risken för att data hamnar i fel händer.

Åtminstone fram till nu!

Tack vare ny teknik har det dykt upp tjänster som skyddar datan så att inte ens tjänsteleverantören har åtkomst till den. Om tjänsteleverantören saknar teknisk åtkomst kan tjänsteleverantören varken läsa promptarna, läcka historiken eller tvingas lämna ut kopior av användarnas konfidentiella samtal.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om säkerhetsframstegen på AI-molntjänstsfronten. De jämför hur datan skyddas i tre olika kategorier av AI-molntjänster som de exemplifierar med: ChatGPT, Proton Lumo respektive Confer. Den sistnämnda tjänsten är utvecklad av Moxie Marlinspike, grundaren av Signal. Han vill nu revolutionera AI-säkerheten på samma sätt som Signal revolutionerade säker kommunikation.

Peter och Nikka pratar också om ett brev från akademin där doktorer och professorer kräver en paus i utrullningen av åldersverifieringskrav. För svensk del är brevet undertecknat av sju doktorer och professorer från Chalmers, Karlstads universitet, Rise och Uppsala universitet. De varnar för farorna som ogenomtänkta åldersverifieringslösningar kan föra med sig. De poängterar att det inte ens finns några vetenskapliga belägg för att blockering av minderårigas åtkomst skulle ha en positiv effekt på deras mentala hälsa.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd342.

Stora mängder data har läckt ur hotellbokningssystem. Hotellkedjan Best Western har bland annat läckt gästers namn, telefonnummer, mejladresser, bokningsdatum och bokningspriser. Nu utnyttjar bedragare den stulna informationen för att skicka ovanligt detaljerade nätfiskemeddelanden, i hopp om att lura av gästerna deras betalkortsuppgifter.

En av gästerna som berörs är Karl Emil Nikka själv. I veckans podd pratar han och Peter Esse om hur Best Western har hanterat situationen, något Nikka beskriver som ett skolboksexempel på hur företag inte bör göra efter en personuppgiftsincident.

Podduon pratar också om ett internt mejl som har läckt från det Amazon-ägda företaget Ring som tillverkar ringklockor med inbyggda övervakningskameror. Ring hamnade i blåsväder efter en misslyckad annonskampanj. Ring trodde att deras kunder skulle välkomna en ny funktion som gjorde att Ring-kameranätverket kunde hitta bortsprungna hundar. Kunderna tolkade i stället annonskampanjen som en inblick i en dystopisk framtid där varenda dörrklocka utnyttjas för att spåra människor.

Det läckta interna mejlet besannade oron för framtida ändamålsglidning. Spårandet av hundar var bara ett steg på vägen mot att spåra människor.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd341.

La Liga har fått spanska operatörer att blockera CDN-nätverk som distribuerar illegala IPTV-sändningar. Detta trots att sådana blockeringar gör även helt legitima webbplatser oåtkomliga. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vill strama åt ålderskontrollerna på nätet ännu hårdare. Detta trots att Storbritannien saknar säkra metoder för åldersverifiering.

La Liga och Starmer ställs inför samma problem: det är långt ifrån alla som delar deras önskemål. Britterna som inte vill åldersverifiera sig skaffar i stället VPN-tjänster, så att de kan tunnla ut sin trafik från landet. Spanjorerna som vill kringgå de spanska operatörernas blockeringar gör samma sak.

Som ett väntat nästa steg sätter både La Liga och Storbritannien fokus på VPN-tjänsterna. I veckan hävdade La Liga att två stora VPN-tjänster (Proton VPN och Nord VPN) måste införa samma CDN-blockeringar som de spanska operatörerna. Starmer skickade ut ett pressmeddelande om behovet av att begränsa barns åtkomst till VPN-tjänster.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om de nya önskemålen om VPN-begränsningar. Nikka förklarar att han inte ens förstår hur åldersbegränsning av VPN-tjänster skulle kunna genomföras i praktiken.

Efter att veckans poddavsnitt spelades in publicerade nyhetsbyrån Reuters ett relaterat avslöjande. Enligt Reuters utvecklar amerikanska utrikesdepartementet en frihetsportal som ska hjälpa européer att kringgå europeiska internetbegränsningar. Frihetsportalen skulle bland annat kunna tillhandahålla en VPN-tjänst som tunnlar ut trafiken i USA. Varför någon skulle välja att lita på just den VPN-tjänsten framgår inte.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd340.