Bli säker-podden

Stora mängder data har läckt ur hotellbokningssystem. Hotellkedjan Best Western har bland annat läckt gästers namn, telefonnummer, mejladresser, bokningsdatum och bokningspriser. Nu utnyttjar bedragare den stulna informationen för att skicka ovanligt detaljerade nätfiskemeddelanden, i hopp om att lura av gästerna deras betalkortsuppgifter.

En av gästerna som berörs är Karl Emil Nikka själv. I veckans podd pratar han och Peter Esse om hur Best Western har hanterat situationen, något Nikka beskriver som ett skolboksexempel på hur företag inte bör göra efter en personuppgiftsincident.

Podduon pratar också om ett internt mejl som har läckt från det Amazon-ägda företaget Ring som tillverkar ringklockor med inbyggda övervakningskameror. Ring hamnade i blåsväder efter en misslyckad annonskampanj. Ring trodde att deras kunder skulle välkomna en ny funktion som gjorde att Ring-kameranätverket kunde hitta bortsprungna hundar. Kunderna tolkade i stället annonskampanjen som en inblick i en dystopisk framtid där varenda dörrklocka utnyttjas för att spåra människor.

Det läckta interna mejlet besannade oron för framtida ändamålsglidning. Spårandet av hundar var bara ett steg på vägen mot att spåra människor.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd341.

La Liga har fått spanska operatörer att blockera CDN-nätverk som distribuerar illegala IPTV-sändningar. Detta trots att sådana blockeringar gör även helt legitima webbplatser oåtkomliga. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vill strama åt ålderskontrollerna på nätet ännu hårdare. Detta trots att Storbritannien saknar säkra metoder för åldersverifiering.

La Liga och Starmer ställs inför samma problem: det är långt ifrån alla som delar deras önskemål. Britterna som inte vill åldersverifiera sig skaffar i stället VPN-tjänster, så att de kan tunnla ut sin trafik från landet. Spanjorerna som vill kringgå de spanska operatörernas blockeringar gör samma sak.

Som ett väntat nästa steg sätter både La Liga och Storbritannien fokus på VPN-tjänsterna. I veckan hävdade La Liga att två stora VPN-tjänster (Proton VPN och Nord VPN) måste införa samma CDN-blockeringar som de spanska operatörerna. Starmer skickade ut ett pressmeddelande om behovet av att begränsa barns åtkomst till VPN-tjänster.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om de nya önskemålen om VPN-begränsningar. Nikka förklarar att han inte ens förstår hur åldersbegränsning av VPN-tjänster skulle kunna genomföras i praktiken.

Efter att veckans poddavsnitt spelades in publicerade nyhetsbyrån Reuters ett relaterat avslöjande. Enligt Reuters utvecklar amerikanska utrikesdepartementet en frihetsportal som ska hjälpa européer att kringgå europeiska internetbegränsningar. Frihetsportalen skulle bland annat kunna tillhandahålla en VPN-tjänst som tunnlar ut trafiken i USA. Varför någon skulle välja att lita på just den VPN-tjänsten framgår inte.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd340.

De senaste veckorna har AI-botten Openclaw skapat många rubriker. Openclaw fungerar som en AI-agent på datorn. Den chattar med sin ägare via valfri chattapp och utför uppgifterna som den blir instruerad att göra. Den gör dem dessutom förvånansvärt bra. Openclaw gör det som Siri och Google Assistant alltid har strävat efter att kunna erbjuda, men aldrig lyckats leverera.

Den extremt kompetenta AI-botten är samtidigt vansinnigt riskfylld. Openclaws utvecklare är helt öppna med detta faktum. De varnar användare som installerar botten för att den kan bli lurad att göra osäkra saker. Utvecklarna klassar dessutom Openclaw som ett hobbyprojekt och koden har ännu inte lämnat beta-stadiet.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Openclaws förträffliga funktionalitet och undermåliga cybersäkerhet. Nikka lyfter fem problem som gör att han avråder alla från att använda botten i annat än test- och leksammanhang.

Openclaw dras bland annat med samma problem som ChatGPT:s AI-agentwebbläsare: risken för promptinjektionsattacker. Angripare skulle kunna lura Openclaw att tolka information på webben eller i meddelanden som instruktioner att följa. Då är det plötsligt angriparen som styr vad AI-agenten ska göra på datorn där Openclaw har släppts loss.

Hur pass väl skyddad Openclaw är mot promptinjektionsattacker beror på vilken underliggande AI-modell som ägaren väljer. Utvecklarna har gjort sitt bästa för att skydda botten, men de är samtidigt öppna med att risken kvarstår. Än så länge vet faktiskt ingen om problemet ens går att lösa.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd339.

Utvecklingen av så kallade kvantdatorer väcker oro. Om någon lyckas uppfinna en tillräckligt kraftfull kvantdator kommer den att kunna knäcka många av krypteringslösningarna som används idag. Runt om i världen har underrättelsetjänster redan börjat spela in krypterad trafik i hopp om att en framtida kvantdator ska kunna dekryptera den. Vi måste därför påskynda övergången till kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer.

Veckans specialavsnitt av Bli säker-podden gästas av IT-säkerhetsexperten Joachim Strömbergson från Assured. Han förklarar hur vår värld påverkas av hotet från kvantdatorerna. Joachim redogör för vilka situationer som berörs, var problemet är som störst och hur lösningarna ser ut. Det har redan uppfunnits flera kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer, men de har av förklarliga skäl inte hunnits testas i samma utsträckning som de klassiska motsvarigheterna. Frågan är: kan vi lita på dem?

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd338.

I veckan lämnade en internationell grupp in en stämningsansökan mot Meta. Gruppen hävdar att Meta ljuger om totalsträckskrypteringen i meddelandeappen Whatsapp. Enligt påstådda visselblåsare kan medarbetare hos Meta läsa alla meddelanden som skickas. De påstådda visselblåsarna hävdar till och med att Meta-medarbetare kan återställa raderade meddelanden.

Meta avfärdar alla dessa påståenden som helt grundlösa. I en kommentar till New York Post förklarar Whatsapps chef att stämningen drivs av samma advokatbyrå som försvarar NSO Group.

NSO Group är företaget bakom den ökända spiontrojanen Pegasus som har använts för att spionera på politiker, journalister och människorättsaktivister. Pegasus har bland annat utnyttjat Whatsapp för att få fotfäste på offrens mobiler, vilket har lett till en mångårig tvist mellan Meta och NSO Group. Whatsapps chef hävdar att den påstådda visselblåsarläckan är en ren distraktion från NSO Groups advokaters sida.

Elon Musk (X:s ägare) och Pavel Durov (Telegrams grundare) har snabbt dragit nytta av situationen. Musk hävdar att Whatsapp är osäkert och att även Signal är tveksamt. Han uppmanar sina följare att byta till X Chat. Pavel Durov går ett steg längre och säger att alla som tror att Whatsapp är säkert måste vara hjärndöda.

I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om pajkastningen mellan företagen bakom meddelandeapparna. Nikka poängterar att Metas historiska kontroverser ligger företaget till last. Eftersom Whatsapp saknar öppen källkod kan Meta inte bevisa att Whatsapp är fri från bakdörrar. Det blir upp till Whatsapp-användarna att välja om de litar på Metas ord. Faktumet att Whatsapp baseras på det öppna Signal-protokollet gör varken till eller från i det här fallet.

Nikka poängterar samtidigt att de som anklagar Meta saknar bevis och dras med egna trovärdighetsproblem. Musks X Chat har dessutom så allvarliga sårbarheter att X:s anlitade tredjepartsgranskare rekommenderar X att pausa funktionen. Durovs Telegram använder inte totalsträckskryptering som standard och kan därför inte ens jämföras med säkra meddelandeappar.

Podduons rekommendation blir den vanliga: välj Signal-appen. Signal använder inte bara det öppna Signal-protokollet. Hela appen har öppen källkod. Signal-användarna behöver inte lita på utfästelser om att appen är bakdörrsfri. Världens säkerhetsforskare kan kontrollera att den faktiskt är det.

Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd337.