Småbrukarpodden

Bocky Boy har sångröst. Han använder den dessutom ungefär dygnet runt sedan killingarna och getterna delades upp inför höstens slakt.
Vi berättar hur vi använder 50-meters elnät, en ombyggd barnvagn och ganska mycket jordning för att flytta femton getter mellan små betesytor. Tre dagar är ingen magisk siffra: hagens storlek, flocken och hur mycket som faktiskt finns kvar att äta avgör när nätet måste flyttas.
Sedan går Tess från att vara livrädd för jordgetingar till att själv vilja plocka mer lingon. Mattias funderar på om ångestodlingen ska skördas eller fräsas ner, medan getterna, hönsen och sniglarna redan har lämnat sina synpunkter.
Till sist granskar vi en vampyrmyt: gör en tesked äppelcidervinäger per liter verkligen hönsens dricksvatten säkrare? Svaret är mindre enkelt än både mirakelkur och fullständig bluff.
Och du som vet: varför mäter vi plockade bär i liter i stället för kilo?
Vårt flyttbara elnät/aggregatsetup ser ut så här:
https://youtube.com/shorts/N-NCSb7sus8?is=qNoyTE0gxNUK-_Mk

Getterna kommer upp till huset och berättar att batteriet / betet har tagit slut

Elnät: https://www.lantkompaniet.se/hoensnaet-classic-50m-x-112cm-20-stolpar-2-spetsar-voss-farming.html

Elaggregat: https://www.lantkompaniet.se/staengselapparat-impuls-duo-dv80-12v-230v-kombiaggregat-medellanga-staengsel-voss-farming.html

Jordspett: https://www.lantkompaniet.se/voss-farming-driller-inskruvningsjordspett-jordspett-gaenga-80-cm.html
Länkar och vidare läsning:
Virginia Tech: jordning av elstängsel
SVA: salmonella hos fjäderfä
Studie om äppelvinäger i slaktkycklingars dricksvatten
Systematisk översikt: organiska syror och salmonella hos slaktkyckling
Äppelcidervinäger gör inte bevisligen ”absolut ingenting”. En studie från 2025 fann förändringar i kycklingarnas tarmflora vid 1 ml äppelvinäger per liter vatten. En större metaanalys fann att organiska syror i foder eller dricksvatten i genomsnitt minskade salmonellaförekomst hos slaktkycklingar, men resultaten varierade kraftigt mellan studierna. Detta bevisar inte att en tesked äppelcidervinäger per liter desinficerar en hobbyflocks dricksvatten – men det utesluter formuleringen ”gör absolut ingenting”. Studien om äppelvinäger, metaanalysen
Vinäger är inte behandling eller smittskydd mot salmonella. En egenblandad dos ersätter inte hygien, provtagning, myndighetsåtgärder eller veterinär. Salmonellafynd är anmälningspliktiga i Sverige. SVA
Dagligt vattenbyte garanterar inte att bakterier saknas. Det är bra djurhållning, men vatten och kärl kan förorenas av träck, foder, jord och djur. Campylobacter kan dessutom finnas hos fåglar utan att de verkar sjuka. Formuleringarna ”då hinner det inte bildas några bakterier” är lite svepande Jordbruksverket
”En meter jordspett per joule, plus en” är inte en universell regel. En meter per joule förekommer som leverantörstumregel, men rekommendationerna varierar mellan aggregat och tillverkare. Jordens fuktighet, spettens längd, antal, avstånd och kontakt med marken spelar stor roll. Följ aggregatets manual och kontrollmät stängslet. Virginia Tech
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnittet försöker göra botulism lagom begripligt och praktiskt användbart:
Varför kan industrin sälja tomater i olja som håller länge, medan vi hemma måste äta oljeinläggningen inom några dagar?
Samtalet rör sig från bakterie, spor och toxin till konkreta beslut i köket: syra, kyla, oljeinläggning, tryckkonservering och kontrollerade recept. Industrins process blir slutprovet på resonemanget.
Det skulle bli det stora avsnittet om botulism. Tess förhandlar ner det till ett litet lagom avsnitt, vilket känns rimligare när Mattias redan har hunnit förklara bakterien pedagogiskt jättedumt.
Vi reder ut skillnaden mellan bakterien, sporerna och nervgiftet – och varför ”titta, lukta, smaka” inte hjälper här. Vad är det som gör oljeinläggningar riskabla? När räcker syra och kyla, när krävs ett kontrollerat recept och varför är en vanlig tryckkokare inte samma sak som en tryckkonserveringsapparat?
Sedan hamnar vi i tomaterna. Butiken kan sälja soltorkade tomater i olja som håller länge, men hemma bör vi inte försöka kopiera resultatet genom att bara fylla en burk med olja. Industrin arbetar med flera kontrollerade barriärer; hemma är den viktigaste regeln betydligt enklare: improvisera inte med hållbarheten.
Vi pratar också symtom, spädbarnsbotulism, Tess långlivade vitlöksolja och varför ”det gick bra förra gången” inte är någon säkerhetsmetod.
Har vi missat någon botulismfråga? Skicka den till oss.
Källor och vidare läsning:
Livsmedelsverket: Clostridium botulinum och säkra oljeinläggningar
Folkhälsomyndigheten: sjukdomsinformation om botulism
Health Canada: industriell hantering av växter och svamp i olja
National Center for Home Food Preservation: konservering av tomater
Ytterligare förklaringar - det är viktigt att allt blirrätt när vi pratar botulism
”Syra stoppar sporerna” är fel uttryckt. Ett pH under 4,6 hindrar bakterien från att växa och bilda nytt toxin, men syran förstör inte sporerna och oskadliggör inte redan bildat toxin. WHO
Saltlag eller 1–2–3-lag innebär inte automatiskt noll risk. Säkerheten beror på ett kontrollerat recept som ger tillräcklig surhet genom hela produkten. ”Då är man safe” och ”risken är noll” bör klippas eller villkoras.
Kokkonservering är inte generellt osäker. Vattenbadskonservering kan användas för tillräckligt sura livsmedel enligt testade recept. Lågsyrade produkter som kött och många grönsaker kräver däremot en validerad tryckkonserveringsprocess. NCHFP
121 grader är inte ett universellt hemkonserveringskrav. Säkerheten bestäms av receptets kombination av temperatur, tryck, tid, burkstorlek, råvara och höjd över havet. En tryckkonserveringsapparat arbetar inte alltid vid exakt 121 °C.
”Då blir det helt säkert” är för absolut. Rätt apparat räcker inte. Recept, burk, fyllning, tryck, tid, höjdjustering och apparatens funktion måste tillsammans vara rätt.
Olja tar inte automatiskt bort ”allt syre”, och bakterien livnär sig inte på oljan. Risken uppstår när fuktig och otillräckligt sur råvara omges av olja och därmed får en syrefattig miljö där bakterien kan växa och bilda toxin.
Fyradagarsregeln förklaras fel. Livsmedelsverkets fyra dagar gäller icke värmebehandlade oljeinläggningar som hela tiden kylförvaras. Det bör inte beskrivas som en garanti byggd på att bakterien ”inte hinner producera tillräckligt mycket gift”. Livsmedelsverket
Tess vitlöksolja bör få ett tydligare avslut. ”Alla får freebasa om de vill” gör rådet onödigt tvetydigt. Hemgjord vitlök i olja ska hanteras enligt Livsmedelsverkets temperatur- och tidsråd; en ettårig kylförvaring är inte ett säkert experiment.

Industribeskrivningen är en möjlig typisk process, inte en universell process. Torkning, syrning, vattenaktivitet, värmebehandling och kylning används i olika kombinationer. 
Väl belagt enligt rådande forskningsläge
Botulism är sällsynt men potentiellt dödligt.
Toxinet påverkar nervsystemet och kan orsaka nedåtgående förlamning och andningssvikt.
Toxin kan inte bedömas genom smak, lukt eller utseende.
Sporer förekommer i miljön och kan överleva vanlig kokning.
Spädbarnsbotulism kan komma från sporer i bland annat jord och honung.
Dimsyn, dubbelseende, muntorrhet, tal- eller sväljsvårigheter och tilltagande svaghet kräver omedelbar sjukvård. Folkhälsomyndigheten
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ett nytt skogsbete, en halv dags stängsling och getter som ändå hinner rymma innan dygnet är slut. Det är ungefär där vi befinner oss i det här avsnittet.
Vi har tagit hem nya lappgetter och försöker reda ut hur flocken ska se ut framöver. Några djur ska flytta, några ska slaktas och förhoppningen är att kunna fortsätta med renrasiga lappgetter i genbank. Det låter ordnat när man säger det så. I verkligheten finns också Hilding, vår kastrerade bock och numera fullfjädrade rymningsexpert. När getterna kommer springande mot huset och en granne tutar vid vägen blir det tydligt hur länge gårdagens arbete höll.
Det leder vidare till den eviga frågan om stängsel. Mobila elnät passar vårt sätt att använda skogsbeten, men varje ny hage kräver jordspett, batteri, vagn, tråd och en liten förhandling med verkligheten. Skulle permanenta hagar vara enklare? Ja. Vill vi ha dem? Inte riktigt. Här någonstans konstaterar Tess att Mattias åtminstone har lärt sig den hårda vägen.
Odlingen har haft sin egen hårda skola. En ovanligt kall sommar har bromsat växthuset, löken gav nästan ingenting och en lös killing tog hand om delar av det lilla som fanns kvar. Samtidigt kommer tomater, gurka, chili och snart förhoppningsvis potatis. Frågan är bara när den ska upp – förra årets regniga potatisskörd vill vi helst inte göra om.
Som om getter och väder inte räckte har getingar flyttat in någonstans vid sovrummet. Efter en geting i sängen och en annan i ansiktet blev soffan plötsligt ett rimligt sovrum, åtminstone tills en sprayburk på ett sex meter långt skaft fick göra ett improviserat försök på vinden.
Och så blåbären. Vi har plockat sex–åtta kilo, testat tveksamma bärrensningsidéer och hittat en metod med en handduk som faktiskt fungerar förvånansvärt bra. Inte särskilt elegant, men det är kanske hela avsnittet i en mening: man provar, misslyckas, gör om och upptäcker att arbetet med tiden blir en naturlig del av livet.
Ett avsnitt om lappgetter, genbank, skogsbete, elstängsel, odling, getingar, blåbär – och om kunskap som sällan kommer gratis.
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I dagens avsnitt av Småbrukarpodden tar vi upp en blandning av högst aktuella ämnen – från sommarens mest irriterande kryp till fenomen på sociala medier som får oss att klia oss i huvudet.
Vi börjar med att prata om SMHI:s vädervarningar. Har de gula och orangea flaggorna börjat dugga så tätt att vi har drabbats av en kollektiv "vargen kommer"-effekt? När allt blir en varning blir det svårt att veta när man faktiskt borde ställa in skörden eller hålla sig inomhus.
Sedan går vi till djupet med ett av sommarens absolut värsta plågoandar: bromsen. Vi har gjort vår research och pratar om hur den här bitande insekten faktiskt fungerar, varför den är så otroligt envis och varför den är en viktig del i ekosystemet. På tal om vägrenar och betesmarker tar vi också en titt på hundkäx – den där till synes oskyldiga men ack så expansiva växten som finns precis överallt just nu.
Slutligen ventilerar vi lite vardagsfrustration kring köp- och säljgrupper på Facebook. Varför lägger folk egentligen ut en "intressekoll" på saker? Gör en riktig annons och sälj prylen direkt istället, och sänk priset om ingen nappar. Vi diskuterar även det märkliga fenomenet "bud med rätt att neka" – du säljer väl ändå till vem du vill?
Ett avsnitt fyllt av praktisk gårdsfakta, väderreflektioner och en gnutta sund irritation över internetbeteenden.
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I detta avsnitt av Småbrukarpodden pratar vi om sommarens utmaningar i odlingarna. Det kyliga och ostadiga vädret med kalla nätter har ställt till det för både chilin och gurkan, medan sötpotatisen mest ser ut som en plastväxt på marken. Det bjuds även på en djupdykning i myter och sanningar kring åska – skär sig verkligen mjölken, och är ekar mer utsatta för blixtnedslag?
Vi delar dessutom med oss av vårt starka tv-tips, den fantastiska och äkta serien Clarksons gård på Amazon Prime, där vi får följa Jeremy Clarksons resa som nybakad bonde i England. Serien skildrar bondelivets utmaningar med enorma arealer, riskfyllda ekonomiska beslut, byråkratiska idiotregler och sjuka djur på ett sätt som väcker både tårar och skratt.
Avslutningsvis bjuder vi på en stor dos hönspsykologi och reder ut det irriterande problemet med äggpickning. Vi slår hål på de klassiska internetmyterna om att beteendet beror på proteinbrist eller att det kan kureras med blodpudding. Istället förklarar vi varför det handlar om ren opportunism och inlärda beteenden som ofta startar med sköra kalciumfattiga skal eller rena olyckshändelser. Vi delar med oss av praktiska lösningar, från handfast träning med försvinningsreden och redgardiner, till hur plastägg kan få hönsen på bättre tankar.
Ett fullspäckat avsnitt om det ibland oförutsägbara men underbara livet som småbrukare!
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)