Småbrukarpodden

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt kämpar jag och min co-host Tess vidare mot höstförkylningar medan vi tar oss an ett gäng minst sagt varierande ämnen.
Vi startar i en P1-dokumentär om kriminalitetens oberäkneliga spår och diskuterar hur otrygghet och gängpåverkan kan nå hela vägen ut till lugna bonngårdar på vischan. Det leder oss osökt in på svenskarnas benägenhet att bli tvärsäkra experter i sociala medier så fort något händer – från covid och RNA till den nyligen kollapsade Strömsundsbron där en 100 ton tung transport fick bron att flytta sig en halv meter.
I djurhörnan sörjer vi vår försvunna kalkontjej Pickles och konstaterar att det tyvärr oftast är favoritdjuren som råkar illa ut.
När det kommer till odling har Tess flyttat in en hel chilidjungel i vardagsrummet från växthuset. Vi pratar om:
Kampen mot bladlus inomhus och hur du räddar skörden när kylan slår till.
Varför Jalapeño blev årets absoluta favorit och hur den tål de kalla juninätterna betydligt bättre än känsligare sorter som Aji Pineapple.
Torkning, rökning och chilinamnen – vad händer egentligen när man röker en Jalapeño?
Märkliga Kickstarter-projekt som Smokpub (en mattork man ska röka i inomhus) och gamla minnen av Healbe GoBe-klockan.
Avslutningsvis fördjupar vi oss i rovdjursdebatten. Vi granskar studier från Zimbabwe där man målat fejkögon på korumpan för att avskräcka lejon och diskuterar varför det inte bara går att översätta till svenska vargar och fårhagar. Vi pratar även om stängselkrav, allemansrätt och boskapsvaktande hundar som Maremma, Pyrenéer och Kangal – och skickar med en efterlysning till dig som själv har erfarenhet av vaktande hundar i Sverige!
Lyssna på avsnittet för en mix av småbrukarvardag, odlingstips och funderingar kring rovdjur och landsbygd!
Länk till smoker/dehydrator
Blev indragna i gängkriget
Turning vulnerable livestock into four-eyed beasts helps protect them in Zimbabwe

Artificial eyespots on cattle reduce predation by large carnivores
Cameron Radford, John Weldon McNutt, …Neil

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Länken till information om nya regler  för djur som hålls som sällskap eller hobby
https://jordbruksverket.se/djur/arbetet-med-att-ta-fram-nya-regler-for-djur-som-halls-for-sallskap-och-hobby
Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt startar jag och Tess i lite höstförkylning och allergisnuva innan vi kastar oss in i veckans stora samtalsämnen kring mat, mark och myndigheter.
Vi inleder med att recensera dokumentären Derek mot Derek på SVT Play, som ställer det storskaliga industrijordbruket mot storskalig återförvildning (rewilding). Vi diskuterar dramaturgin mellan grannarna, det ekonomiska ekorrhjulet för bönder och det tankeväckande argumentet om korn, spritproduktion och fasanututfodring kontra påstådd matbrist.
Det leder oss rakt in i den nedslående statistiken kring matsvinn inom EU. Vi går igenom varför Sverige hamnar på 132 kg slängd mat per person och år, hur konsumenternas krav på perfekta äpplen skapar enorma svinnkedjor och varför lokalproducerat i säsong är en del av lösningen.
Dessutom pratar vi om:
Besöket från Jordbruksverket: Hur det gick när kontrollanten inspekterade vår mark efter SAM-ansökan, berömde getternas betande och föreslog att vi borde låna in kor eller hästar för att tydliggöra skogsbetet.
Gårdens frigående rymmare: Kaninen Maggan (fd Gullan) och killingarna som bjuder in gäss och kalkoner på cocktailparty uppe på höbalarna.
Rättelse från Polarbröd: En klargörande avstämning kring vad som faktiskt bakas i Polarbröds bagerier.
Nya regler för hobbydjur: Jordbruksverkets öppning för synpunkter på nya djurhållningsregler för sällskapsdjur och småbruk – och varför det är så viktigt att landets djurägare går in och tycker till.
Folktro och fördubblade fakturor: Den gamla sägen om varför abborren blev randig och mörten fick röda ögon, samt en rejäl dos hushållsrealism kring chockhöjda avgifter för slamtömning.
Höstens byggprojekt: Planerna på att bygga en slaktplats för killingarna och en temporär vedbod nära huset för att spara rygg och tid innan snön slår till.
Lyssna nu för en härlig blandning av småbrukarvardag, myndighetskontakter och matpolitiska funderingar!
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt dras jag med en liten höstförkylning medan höstfärgerna och de klara stjärnnätterna har kommit till gården. Jag och Tess tipsar om hur vi använder stjärnappar på kvällarna innan kylan slår till på allvar.
Vi firar en stor milstolpe på djurfronten: vår bock NomNom har nu blivit officiellt stamboksförd och fått sitt genbanksnummer som renrasig lappget. Samtidigt står vi inför det årliga pusslet med att planera vinterhagen och skjulens placering så att getterna inte står för nära huset och skriker efter mat.
Tess delar med sig av sitt konsumentraseri efter att ha köpt ICA:s eget knäckebröd som visade sig vara inpackat i fyra lager plast och resulterade i en deciliter smulor på köksbänken. Det leder oss in på en större diskussion om egna märkesvaror (EMV), hur butikskedjor pressar ut kända varumärken ur hyllorna och tipset om poddavsnittet Kopierade rågkakor från podden Kapitalet.
Dessutom pratar vi om:
Varför folk plockar svamp de inte känner igen och varför extremt strikta Facebookgrupper för byggnadsvård är internet när det är som bäst.
Våra praktiska erfarenheter av att låna en Vevor torkugn för att torka tomater, chili och göra eget tzatzikipulver av gurka.
Vårt senaste tillskott i beredskapen: en lånad Presto tryckkonserveringsmaskin (23 quart) för att konservera tupp och kanin direkt i burk inför Beredskapsveckan.
En noggrann granskning av etiketten på Lönneberga kokt skinka - varför säger en tecknad gurka att skinka är en källa till protein, och varför är bioplastloggan tre gånger större än "Från Sverige"-märkningen?
Lyssna på avsnittet för praktiska småbrukartips, konserveringstankar och en hel del vardagsreflektioner!
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Bocky Boy har sångröst. Han använder den dessutom ungefär dygnet runt sedan killingarna och getterna delades upp inför höstens slakt.
Vi berättar hur vi använder 50-meters elnät, en ombyggd barnvagn och ganska mycket jordning för att flytta femton getter mellan små betesytor. Tre dagar är ingen magisk siffra: hagens storlek, flocken och hur mycket som faktiskt finns kvar att äta avgör när nätet måste flyttas.
Sedan går Tess från att vara livrädd för jordgetingar till att själv vilja plocka mer lingon. Mattias funderar på om ångestodlingen ska skördas eller fräsas ner, medan getterna, hönsen och sniglarna redan har lämnat sina synpunkter.
Till sist granskar vi en vampyrmyt: gör en tesked äppelcidervinäger per liter verkligen hönsens dricksvatten säkrare? Svaret är mindre enkelt än både mirakelkur och fullständig bluff.
Och du som vet: varför mäter vi plockade bär i liter i stället för kilo?
Vårt flyttbara elnät/aggregatsetup ser ut så här:
https://youtube.com/shorts/N-NCSb7sus8?is=qNoyTE0gxNUK-_Mk

Getterna kommer upp till huset och berättar att batteriet / betet har tagit slut

Elnät: https://www.lantkompaniet.se/hoensnaet-classic-50m-x-112cm-20-stolpar-2-spetsar-voss-farming.html

Elaggregat: https://www.lantkompaniet.se/staengselapparat-impuls-duo-dv80-12v-230v-kombiaggregat-medellanga-staengsel-voss-farming.html

Jordspett: https://www.lantkompaniet.se/voss-farming-driller-inskruvningsjordspett-jordspett-gaenga-80-cm.html
Länkar och vidare läsning:
Virginia Tech: jordning av elstängsel
SVA: salmonella hos fjäderfä
Studie om äppelvinäger i slaktkycklingars dricksvatten
Systematisk översikt: organiska syror och salmonella hos slaktkyckling
Äppelcidervinäger gör inte bevisligen ”absolut ingenting”. En studie från 2025 fann förändringar i kycklingarnas tarmflora vid 1 ml äppelvinäger per liter vatten. En större metaanalys fann att organiska syror i foder eller dricksvatten i genomsnitt minskade salmonellaförekomst hos slaktkycklingar, men resultaten varierade kraftigt mellan studierna. Detta bevisar inte att en tesked äppelcidervinäger per liter desinficerar en hobbyflocks dricksvatten – men det utesluter formuleringen ”gör absolut ingenting”. Studien om äppelvinäger, metaanalysen
Vinäger är inte behandling eller smittskydd mot salmonella. En egenblandad dos ersätter inte hygien, provtagning, myndighetsåtgärder eller veterinär. Salmonellafynd är anmälningspliktiga i Sverige. SVA
Dagligt vattenbyte garanterar inte att bakterier saknas. Det är bra djurhållning, men vatten och kärl kan förorenas av träck, foder, jord och djur. Campylobacter kan dessutom finnas hos fåglar utan att de verkar sjuka. Formuleringarna ”då hinner det inte bildas några bakterier” är lite svepande Jordbruksverket
”En meter jordspett per joule, plus en” är inte en universell regel. En meter per joule förekommer som leverantörstumregel, men rekommendationerna varierar mellan aggregat och tillverkare. Jordens fuktighet, spettens längd, antal, avstånd och kontakt med marken spelar stor roll. Följ aggregatets manual och kontrollmät stängslet. Virginia Tech
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnittet försöker göra botulism lagom begripligt och praktiskt användbart:
Varför kan industrin sälja tomater i olja som håller länge, medan vi hemma måste äta oljeinläggningen inom några dagar?
Samtalet rör sig från bakterie, spor och toxin till konkreta beslut i köket: syra, kyla, oljeinläggning, tryckkonservering och kontrollerade recept. Industrins process blir slutprovet på resonemanget.
Det skulle bli det stora avsnittet om botulism. Tess förhandlar ner det till ett litet lagom avsnitt, vilket känns rimligare när Mattias redan har hunnit förklara bakterien pedagogiskt jättedumt.
Vi reder ut skillnaden mellan bakterien, sporerna och nervgiftet – och varför ”titta, lukta, smaka” inte hjälper här. Vad är det som gör oljeinläggningar riskabla? När räcker syra och kyla, när krävs ett kontrollerat recept och varför är en vanlig tryckkokare inte samma sak som en tryckkonserveringsapparat?
Sedan hamnar vi i tomaterna. Butiken kan sälja soltorkade tomater i olja som håller länge, men hemma bör vi inte försöka kopiera resultatet genom att bara fylla en burk med olja. Industrin arbetar med flera kontrollerade barriärer; hemma är den viktigaste regeln betydligt enklare: improvisera inte med hållbarheten.
Vi pratar också symtom, spädbarnsbotulism, Tess långlivade vitlöksolja och varför ”det gick bra förra gången” inte är någon säkerhetsmetod.
Har vi missat någon botulismfråga? Skicka den till oss.
Källor och vidare läsning:
Livsmedelsverket: Clostridium botulinum och säkra oljeinläggningar
Folkhälsomyndigheten: sjukdomsinformation om botulism
Health Canada: industriell hantering av växter och svamp i olja
National Center for Home Food Preservation: konservering av tomater
Ytterligare förklaringar - det är viktigt att allt blirrätt när vi pratar botulism
”Syra stoppar sporerna” är fel uttryckt. Ett pH under 4,6 hindrar bakterien från att växa och bilda nytt toxin, men syran förstör inte sporerna och oskadliggör inte redan bildat toxin. WHO
Saltlag eller 1–2–3-lag innebär inte automatiskt noll risk. Säkerheten beror på ett kontrollerat recept som ger tillräcklig surhet genom hela produkten. ”Då är man safe” och ”risken är noll” bör klippas eller villkoras.
Kokkonservering är inte generellt osäker. Vattenbadskonservering kan användas för tillräckligt sura livsmedel enligt testade recept. Lågsyrade produkter som kött och många grönsaker kräver däremot en validerad tryckkonserveringsprocess. NCHFP
121 grader är inte ett universellt hemkonserveringskrav. Säkerheten bestäms av receptets kombination av temperatur, tryck, tid, burkstorlek, råvara och höjd över havet. En tryckkonserveringsapparat arbetar inte alltid vid exakt 121 °C.
”Då blir det helt säkert” är för absolut. Rätt apparat räcker inte. Recept, burk, fyllning, tryck, tid, höjdjustering och apparatens funktion måste tillsammans vara rätt.
Olja tar inte automatiskt bort ”allt syre”, och bakterien livnär sig inte på oljan. Risken uppstår när fuktig och otillräckligt sur råvara omges av olja och därmed får en syrefattig miljö där bakterien kan växa och bilda toxin.
Fyradagarsregeln förklaras fel. Livsmedelsverkets fyra dagar gäller icke värmebehandlade oljeinläggningar som hela tiden kylförvaras. Det bör inte beskrivas som en garanti byggd på att bakterien ”inte hinner producera tillräckligt mycket gift”. Livsmedelsverket
Tess vitlöksolja bör få ett tydligare avslut. ”Alla får freebasa om de vill” gör rådet onödigt tvetydigt. Hemgjord vitlök i olja ska hanteras enligt Livsmedelsverkets temperatur- och tidsråd; en ettårig kylförvaring är inte ett säkert experiment.

Industribeskrivningen är en möjlig typisk process, inte en universell process. Torkning, syrning, vattenaktivitet, värmebehandling och kylning används i olika kombinationer. 
Väl belagt enligt rådande forskningsläge
Botulism är sällsynt men potentiellt dödligt.
Toxinet påverkar nervsystemet och kan orsaka nedåtgående förlamning och andningssvikt.
Toxin kan inte bedömas genom smak, lukt eller utseende.
Sporer förekommer i miljön och kan överleva vanlig kokning.
Spädbarnsbotulism kan komma från sporer i bland annat jord och honung.
Dimsyn, dubbelseende, muntorrhet, tal- eller sväljsvårigheter och tilltagande svaghet kräver omedelbar sjukvård. Folkhälsomyndigheten
Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)