Lag&Avtal podcast

Ljudboksföretaget Storytels moderbolag beslutade om en nedskärning. Men i Sverige hoppade bolaget över förhandlingen med Unionen. Och man hoppade över arbetsbrist genom att erbjuda frivillig avgång.
Lag&Avtals podcast inleder höstterminen med avsnitt nr 22. Arbetsdomstolens dom 2026 nr 40 meddelades den 27 maj. Den handlar om ljudboksföretaget Storytels nedskärning av personalstyrkan 2024 samt om förhandlingsskyldighet och om eventuella krockar med regelverket mot marknadsmissbruk och insiderbrott.
Moderbolaget, börsnoterat i Sverige, beslutade om nedskärningar med 13 procent inom koncernen. Storytels svenska dotterbolag löste uppdraget genom att erbjuda 45 arbetstagare utköpsavtalavtal. Inga varsel om uppsägningar på grund av arbetsbrist, således.
Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal. Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet samt Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling.
Storytels metod är väldigt vanligt förekommande vid internationella nedskärningar, enligt Jessica och Tobias. De framhåller att AD:s dom, med dess hänvisningar till EU-direktivet om kollektiva uppsägningar, skapar osäkerhet kring bruket av utköpsavtal.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På ICA:s lager i Västerås testar en arbetstagare positivt i ett drogtest. Det visar sig att mannens saliv innehåller 4,8 nanogram amfetamin per milliliter, en mycket liten mängd. Lagret är en krävande arbetsmiljö med truckar och höga, tunga lyft. En olycka kan få förödande konsekvenser.
Visserligen förnekar mannen att han skulle ha tagit amfetamin. Men han bidrar inte med några förklaringar till varför drogen fanns i hans saliv, exempelvis någon medicin. Arbetsgivaren väljer att avskeda vilket utlöser tvisten. Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2026 nr 21.
Knäckfrågorna i målet: Är provsvaret tillförlitligt? Unionen pekar på en rad brister i provtagningskedjan. Har lagerarbetaren uppsåtligen tagit amfetamin? Bevisbördan ligger på arbetsgivaren. Var han påverkad av drogen och vad spelar det för roll?
Medverkande: advokat Tobias Normann från Mannheimer Swartling och journalisten Mattias Lahti Davidsson på Lag&Avtal.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mobbning på jobbet är förödande för den som drabbas men även för samhället som helhet. Hur ser juridiken ut som ska förebygga och skydda? Arbetslivsmobbning drabbar uppemot 200 000 arbetstagare årligen. Någonstans mellan 100 och 300 personer begår självmord som en följd. Beräkningarna kan landa lite olika men hur man än räknar är det mångdubbelt fler som ”mobbas ihjäl” än som dör i arbetsplatsolyckor. Problemet tycks inte heller minska, siffrorna står sig sedan 20 år tillbaka.
I detta avsnitt tittar vi på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 2023:2 2 kap §§ 10-11)), på arbetsmiljöbrott i brottsbalken och återkommer till betydelsen av Krokom-målet. Dessutom diskuteras mobbningens underliggande sociala mekanismer som ofta tycks hindra objektiva beslut efter utredning av konkreta fall.
Medverkande: Gunnar Johansson, författare till boken ”Konsten att överleva mobbning” och Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal. Gunnar kan mejlas på [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Richard var den mest kvalificerade kandidaten till en anställning som lektor på Södertörns högskola. Men högskolan valde att avbryta tillsättningen av tjänsten. Richard fick inte jobbet eftersom han är döv och åtgärderna för tillgänglighet som skulle krävas, främst i form av tolktjänster, skulle bli för dyr, enligt arbetsgivaren.
Högskolan ansåg att Richard saknade sakliga förutsättningar för tjänsten. Det skulle behövas tolk vid totalt 450 tjänstgöringstimmar per år, förutom förberedelsetid. Beroende på vilket upphandlingsavtal som tillämpades skulle prislappen hamna mellan 700 000 och 950 000 kronor, räknade högskolan ut. Och då hade även ett lönebidrag tagits med.
Alltså bedömde arbetsgivaren att det skulle bli mer än en fördubbling av lönekostnaden.
Diskrimineringsombudsmannen tog fallet till Arbetsdomstolen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till Rikard. DO ansåg att Rikard hade missgynnats genom att högskolan inte hade vidtagit de skäliga åtgärder för tillgänglighet som hade behövts för att han skulle komma i en jämförbar situation med personer som inte är döva och som kan kommunicera med talspråk.
Sverige är bundet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har att skydda och främja förverkligande av rätten till arbete. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av en arbetssökande på grund av dennes funktionsnedsättning. Staten ska vara ett föredöme i dessa sammanhang. Högskolan är en relativt stor och resursstark arbetsgivare.
Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2017 nr 51.
Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förra årets mest uppmärksammade uppsägning är nog den av Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson från anställningen på Gothenburg RoRo Terminal AB. Tvisten kring giltigheten av uppsägningen är ämnet för detta podcast-avsnitt. Närmare bestämt benar vi i preskriptionen som slog till om fackförbundets ogiltighetstalan. Speciellt för målet var att kollektivavtalet mellan Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet, det så kallade Kajavtalet, hade sagts upp. Avtalet upphörde att gälla vid en ömtålig tidpunkt.
Svensk arbetsrätt anses ha korta preskriptionstider i ett internationellt perspektiv, är det rimligt? Håller det EU-rättsligt? Detta avsnitt analyserar mellandomen AD 2025 nr 97. Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.
RÄTTELSE: I podcast-avsnittet påstås att det efter mellandomen endast återstår för Arbetsdomstolen att pröva eventuell föreningsrättskränkning enligt MBL och kollektivavtalet samt hindrande enligt förtroendemannalagen.
Lyssnaren kan därmed få intrycket att arbetsgivarens påståenden att Erik Helgeson utgör ett hot mot rikets säkerhet skulle kunna bli hängande i luften.
Men det är inte korrekt. Förutom yrkanden om föreningsrättskränkning och hindrande av facklig förtroendeman kommer Arbetsdomstolen även att pröva om det fanns sakliga skäl för uppsägningen av Erik Helgeson. Hamnarbetarförbundet har yrkat på både allmänt och ekonomiskt skadestånd i den tvistefrågan, något som inte är preskriberat. Därmed finns fortfarande möjligheten att Erik Helgeson blir rentvådd från arbetsgivarens anklagelser.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.