Kriminologerna

Den 21 augusti klev en 18-årig elev in på Brinellskolan i Fagersta, beväpnad med svärd. Några minuter senare hade en 17-årig elev dödats och ytterligare tre ungdomar skadats. När omvärlden nu försöker förstå motiv och drivkrafter har blickarna riktats mot gärningsmannens digitala liv. Innan attacken var han aktiv på sociala medier, där han rörde sig i den så kallade TCC-miljön, True Crime Community.

I detta specialavsnitt berättar Charlotta Thodelius, docent i Kriminologi, om de digitala miljöerna där fascinationen för våld får fäste.

Kriminologerna är nominerade till Publishingpriset 2026!

Relaterad litteratur:
Cohen, A. K. (1955). Delinquent boys : the culture of the gang. 6. pr. Glencoe, Ill.: Free P.
Hebdige, D. (1981). Subculture : The Meaning of Style. London: Routledge.
Thornton, S. (1995). Club cultures : music, media, and subcultural capital. London: Polity Press.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tvåårige James Bulger försvinner från ett köpcentrum i Liverpool en februaridag 1993. Dagen därpå hittas pojken mördad. När polisen identifierar gärningspersonerna chockas en hel värld. Det visar sig vara två tioåringar som dödat pojken. I säsongsavslutningen av Kriminologerna analyserar Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, ett av de mest uppmärksammade mordfallen i modern brittisk historia. Med hjälp av kontrollbalansteorin hjälper hon oss att förstå de faktorer och orsaker som kan leda fram till det ofattbara, att ett barn dödar ett annat barn.

Relaterad litteratur:
Tittle, C. R. (1995). Control balance: Toward a general theory of deviance. Westview Press.
Tittle, C. R. (2004). Refining control balance theory. Theoretical Criminology, 8, 395–428.
Tittle, C. R. (2011). Self-control and the management of violence. I W. Heitmeyer, H.-G. Haupt, A. Kirschner & S. Malthaner (Red.), Control of violence (s. xx–xx). Springer.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad får en människa att ta steget till att stycka en kropp? I det här avsnittet av Kriminologerna tittar vi närmare på några av de mest svårbegripliga brotten och det som händer efteråt. Styckning handlar nämligen inte nödvändigtvis om ondska, utan oftast om något annat: att dölja, kontrollera eller fortsätta ett våld som redan har spårat ur. Genom exempel från verkliga fall sätter Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, och universitetsadjunkt Sofia Persson, i det här avsnittet ord på drivkrafterna bakom dessa handlingar som för de flesta är otänkbara. Vi pratar om skillnaderna mellan defensiv och offensiv styckning, samt om nära relationer – och varför de flesta fall börjar just där.

Relaterad litteratur:
Fjordefalk, A. (2020). Brott mot griftefriden. Kartläggning och situationell brottsanalys. Masteruppsats, Institutionen för kriminologi, Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/66092
Guggenheimer, D., Caman, S., Sturup, J., Thiblin, I. & Zilg, B. (2021). Criminal mutilation in Sweden from 1991 to 2017. J Forensic Sci, 66: 1788-1796. https://doi.org/10.1111/1556-4029.14736
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under flera år lever kvinnor i Umeå i skräck. Nattetid smyger en okänd gärningsman genom staden, attackerar kvinnor bakifrån och utsätter dem för grovt våld och sexuella övergrepp. Mellan åren 1998 och 2005 överfalls nio kvinnor. Fyra av dem våldtas. Två av dem utsätts för mordförsök. Gärningsmannen blir känd som Hagamannen – en till synes vanlig familjefar som under åren lyckas undgå polisen, tills en DNA-träff till slut avslöjar honom.

I det här avsnittet analyserar docent Charlotta Thodelius och universitetsadjunkt Sofia Persson Hagamannens brott genom "rationella val-teorin". Med fokus på beslut i stunden, riskbedömningar och strategiska överväganden diskuteras hur överfallen planeras, genomförs och följs upp – från val av tid, plats och offer till flykt och hantering av vardagen efteråt. Det blir ett samtal om hur grova våldsbrott kan vara både kalkylerade och medvetna, och vad det innebär att betrakta gärningspersonen som en rationell aktör.

Relaterad litteratur:

Engdahl, O. & Lindgren, S-Å. (2021). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Lund: Studentlitteratur

Cornish, D.B. & Clarke, R.V. (2017). The rational choice perspective. I Wortley, R. & Townsley, M. (red.) Environmental criminology and crime analysis. London: Routledge.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongspremiären av Kriminologerna handlar som spöken, men framför allt om det som dröjer sig kvar efter ett brott: minnen, tystnader och berättelser. Tillsammans med spökjägarna från LaxTon Ghost Sweden tar vi oss i det här poddavsnittet till gränslandet mellan evidens och paranormala berättelser.

När spåren efter ett brott fortsätter forma ett helt samhälle, långt efter att tystnaden tagit över – då behöver vi andra sätt att förstå. I mötet mellan kriminologisk forskning och paranormala utredningar uppstår något oväntat: nya sätt att förstå både brott och människor.

Relaterad litteratur:
Fiddler, M. (2019). Ghosts of other stories: A synthesis of hauntology, crime and space. Crime, Media, Culture: An International Journal, 15(3), 463-477.
Fiddler, M., Kindynis, T. & Travis Linnemann (red.), Ghost Criminology: The Afterlife of Crime and Punishment. New York: New York University Press
Fiddler, M., Linnemann, T. & Kindynis, T. (2024). Ghost Criminology: A Framework for the Discipline’s Spectral Turn, The British Journal of Criminology, 64(1), 1–16.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.