Gubben Med Hatten - Hästpsykologen

Gubben Med Hatten #62 – 🎙️ Live Podcast April 29
Du behöver inte nya svar – du behöver nya sätt att ställa frågorna
Det här avsnittet tar sin utgångspunkt i ett live-samtal, men utvecklas snabbt till något som går bortom det klassiska formatet av frågor och svar, eftersom det som händer när frågor ställs i realtid är att perspektiv förskjuts, formuleringar fördjupas och sådant som tidigare varit självklart plötsligt behöver uttryckas på ett nytt sätt.
Det blir tydligt att värdet inte ligger i att leverera färdiga svar, utan i att skapa fler sätt att förstå samma principer, där själva formuleringen av en fråga ofta avgör vilken nivå av insikt som blir möjlig. När samma ämne belyses ur olika vinklar uppstår en annan typ av klarhet, inte genom att något nytt tillförs, utan genom att det redan kända blir mer precist.
En återkommande tråd i avsnittet är hur vi tolkar hästars beteenden, särskilt i situationer där de inte samarbetar på det sätt vi förväntar oss. Det som vid första anblick kan uppfattas som motstånd eller ovilja visar sig ofta vara något annat när man börjar analysera vad hästen faktiskt reagerar på. I ett konkret exempel beskrivs en häst som reagerar kraftigt och inte vill delta, där arbetet inte handlar om att pressa fram en lösning, utan om att visa förståelse, skapa utrymme och låta hästen själv hitta en väg vidare.
Detta synsätt förändrar inte bara resultatet, utan också kvaliteten i relationen, eftersom hästen inte längre behöver försvara sig mot situationen, utan istället kan börja delta i den.
Samtalet går också in i de mer tekniska delarna av kommunikationen, där tryck och eftergift används som ett sätt att etablera en dialog snarare än som ett verktyg för kontroll. Det som blir avgörande är inte mängden påverkan, utan precisionen i timing och förmågan att uppfatta och svara på små förändringar i hästens respons. Varje liten eftergift blir en bekräftelse på att kommunikationen fungerar, och det är i den processen som förståelsen byggs upp, både hos hästen och hos människan.
En annan viktig aspekt som lyfts är skillnaden mellan att få en häst att utföra en uppgift och att få den att vara mentalt närvarande i det den gör. Detta blir särskilt tydligt i situationer som lastning, där en häst kan gå in i transporten men ändå inte uppleva sig trygg i situationen, vilket i sin tur påverkar hur stabilt beteendet blir över tid.
Avsnittet innehåller även exempel från arbete med unga hästar, där fokus initialt inte ligger på prestation, utan på att skapa trygghet i närvaro och beröring, vilket tydliggör att utveckling ofta börjar i att hästen kan vara i situationen utan att något krävs av den. Den typen av grundarbete kan uppfattas som enkel, men är i praktiken avgörande för allt som kommer senare.
Det som knyter ihop avsnittet är insikten att samma principer återkommer oavsett nivå, men att de måste anpassas till individ och situation. Det finns inga universella lösningar, bara en förmåga att läsa det som faktiskt sker och agera utifrån det.
Och det är i den förflyttningen – från att söka svar till att utveckla sin förståelse – som verklig utveckling börjar.
Vill du fördjupa dig mer i hästpsykologi, partnerskap och arbetet för en bättre hästvälfärd?
Följ gärna arbetet vidare här:
Hemsida
www.heartsandhorses.se
YouTube
https://www.youtube.com/@hästpsykologen
Facebook
https://www.facebook.com/thehorsepsychologist
Instagram
@hh_horseacademy
TikTok
@thehorsepsychologist
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gubben Med Hatten #61 – Unghästar i Värmland
Det är sällan energin som är problemet – det är hur du väljer att förstå den
I det här avsnittet utgår vi från en helg i Värmland och använder den som en konkret utgångspunkt för att prata om något som återkommer i nästan varje arbete med unghästar, nämligen hur vi som människor tolkar det vi ser och vilka konsekvenser den tolkningen får för det vi faktiskt gör.
Det som snabbt blir tydligt i samtalet är att begreppet överskottsenergi används väldigt frekvent, men sällan med någon större precision. När en unghäst reagerar starkt, rör sig mycket eller uttrycker sig tydligt, sker det ofta en direkt kategorisering där beteendet beskrivs som ett problem som behöver dämpas eller kontrolleras. Det som sällan görs i samma stund är en analys av vad det faktiskt är för typ av energi vi ser, och det är där många hamnar fel redan från början.
I avsnittet utvecklar vi därför en mer nyanserad förståelse, där det blir avgörande att skilja mellan fysisk energi, mental aktivitet och emotionella reaktioner. Dessa kan på ytan se mycket lika ut, men de uppstår av helt olika orsaker och kräver därför också olika sätt att bemötas. När dessa blandas ihop blir konsekvensen att man försöker lösa något som egentligen inte är det verkliga problemet, vilket i sin tur skapar friktion, missförstånd och i vissa fall en upplevelse av att hästen är “svår” när det i själva verket handlar om att den inte blivit korrekt förstådd.
Samtidigt introduceras begreppet dold agenda, vilket belyser hur hästen uppfattar människans intention långt innan någon konkret handling sker. När vi går in i en situation med en tydlig riktning, ett mål eller en förväntan, förändras kvaliteten i kommunikationen direkt, eftersom hästen reagerar på den underliggande energin i mötet snarare än på det vi tror att vi signalerar. Det innebär att kommunikation inte kan reduceras till teknik eller metod, utan måste förstås som ett tillstånd där vår närvaro i sig är en aktiv del av samspelet.
Den här förståelsen blir särskilt relevant i den period som beskrivs i avsnittet, där säsongen drar igång och både aktivitetsnivå och stimulans ökar, vilket i sin tur påverkar hästarnas uttryck. Det är en tid då många upplever att hästarna “förändras”, att de blir mer reaktiva eller svårare att hantera, trots att det i många fall snarare handlar om att omgivningen förändras snabbare än vår förmåga att tolka och anpassa oss till det.
I det sammanhanget blir det tydligt att beteende aldrig kan förstås isolerat, utan alltid måste sättas i relation till kontext, tidigare erfarenheter och den aktuella situationen. En unghäst reagerar inte utan anledning, utan svarar konsekvent på något i sin upplevelse, och om vi inte ser vad det är kommer vi också att fatta beslut som bygger på en felaktig grund.
Avsnittet berör också relation, inte som ett abstrakt begrepp utan som något som visar sig i konkreta förändringar över tid, exempelvis i hur en häst gradvis börjar slappna av i närhet när förutsättningarna blir mer förutsägbara och mindre präglade av krav. Den typen av förändring sker inte genom en specifik teknik, utan genom konsekvens i hur människan är i situationen, vilket i praktiken påverkar hästens upplevelse av trygghet och möjlighet att vara i det som sker.
Detta avsnitt handlar därför inte om att presentera metoder, utan om att höja precisionen i hur vi tänker kring det vi ser, eftersom det i slutändan inte är mängden energi som avgör utfallet, utan kvaliteten i den analys som ligger till grund för våra handlingar. När tolkningen blir mer korrekt förenklas också det praktiska arbetet, medan en felaktig tolkning gör att även välvalda metoder riskerar att få motsatt effekt.
Det är i den förflyttningen, från att försöka kontrollera hästen till att förstå den, som den verkliga utvecklingen börjar.
Vill du fördjupa dig mer i hästpsykologi, partnerskap och arbetet för en bättre hästvälfärd?
Följ gärna arbetet vidare här:
Hemsida
www.heartsandhorses.se
YouTube
https://www.youtube.com/@hästpsykologen
Facebook
https://www.facebook.com/thehorsepsychologist
Instagram
@hh_horseacademy
TikTok
@thehorsepsychologist
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gubben Med Hatten #60 – Mikkel blir dragen genom leran
När verkligheten slår igenom – om ansvar, tolkning och det som inte syns i efterhand
I det här avsnittet rör vi oss rakt in i en av de mest obekväma men nödvändiga delarna av att arbeta med hästar:
Vad händer när det inte längre är snyggt, kontrollerat eller pedagogiskt förpackat?
Utgångspunkten är en konkret situation från Stockholm. Inte en tillrättalagd demonstration, utan en verklig händelse där saker händer snabbt – och där konsekvenserna är direkta.
Hästar som:
– sparkar mot dig
– biter mot dig
– går emot
– inte svarar på det sätt som förväntas

Och mitt i det:
En människa som måste hantera det.
Inte perfekt.
Inte estetiskt.
Utan funktionellt.

Det här är den del av hästträning som sällan visas.
Vi ser ofta resultatet. Vi ser det som fungerar. Vi ser det som passar in i berättelsen om hur det “ska” se ut.
Men vi ser sällan processen när det:
– blir fysiskt
– blir intensivt
– och inte går att kontrollera i detalj
Det är där verkligheten börjar.

I avsnittet analyserar vi vad som faktiskt sker i sådana situationer.
Inte på ytan – utan i mekaniken bakom:
– Vad är det hästen reagerar på?
– Vad kommunicerar människan, medvetet eller omedvetet?
– Vad händer med timing, energi och riktning när trycket ökar?
– Och varför eskalerar vissa situationer medan andra löser sig?

En central insikt är denna:
När en häst sparkar, biter eller går emot… är det inte ofta ett “angrepp”.

Det är en respons.
En konsekvens av hur situationen upplevs. Och om vi inte förstår den upplevelsen, kommer vi att tolka hela situationen fel.
Men avsnittet stannar inte där.
Vi går vidare in i det som händer efteråt.
För när en sådan situation observeras – live eller i efterhand – sker något annat:
Den blir tolkad. Och i den tolkningen försvinner ofta det som är avgörande:
Sammanhanget. Förloppet. Det som ledde fram till det vi ser.
Istället uppstår ett narrativ.

En förenklad version av en komplex verklighet.
Vi analyserar därför:
– hur sådana narrativ skapas
– varför människor söker snabba förklaringar
– hur ansvar förskjuts när komplexiteten ökar
– och varför det är lättare att bedöma än att förstå

Detta är särskilt relevant i en bransch där mycket kommunikation sker genom korta klipp, bilder och enstaka situationer.
För i den miljön blir det som syns – ofta viktigare än det som faktiskt händer.
Samtidigt riktas fokus tillbaka dit det hör hemma:
Ansvar.
Inte som en idé. Utan som praktik.
För det är en sak att prata om ansvar när allt är lugnt och kontrollerat.
Det är något helt annat när:
– det blir fysiskt
– det blir intensivt
– och det inte ser bra ut utifrån
Det är där det avgörs.
Vi berör också skillnaden mellan intention och effekt.
Det du menar att du gör… är inte nödvändigtvis det hästen upplever.
Och det du upplever… är inte nödvändigtvis det som faktiskt sker.
Den skillnaden är avgörande.

Det här avsnittet är inte en försvarstext. Det är inte heller en anklagelse.
Det är en analys av vad som händer när teori möter verklighet – och när verkligheten inte passar in i våra föreställningar.
Det är ett avsnitt för dig som vill förstå:
– vad som faktiskt sker i svåra situationer
– hur du tolkar det du ser
– och vad det kräver att arbeta professionellt med hästar i verkligheten
Inte i teorin. Inte i efterhand.
Utan där det händer.
För i slutändan är frågan inte:
“Hur såg det ut?”
Utan:
“Vad var det som faktiskt hände – och varför?”
Och det är där verklig utveckling börjar.
Vill du fördjupa dig mer i hästpsykologi, partnerskap och arbetet för en bättre hästvälfärd?
Följ gärna arbetet vidare här:
Hemsida
www.heartsandhorses.se
YouTube
https://www.youtube.com/@hästpsykologen
Facebook
https://www.facebook.com/thehorsepsychologist
Instagram
@hh_horseacademy
TikTok
@thehorsepsychologist
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gubben Med Hatten #59 – Missuppfattad kommunikation och gulligt föl
När mänskliga tolkningar kolliderar med hästens verkliga språk
Kommunikation mellan människa och häst beskrivs ofta som något intuitivt, nästan självklart. Vi talar om “känsla”, “tajming” och “kontakt” – men mer sällan om precision, tolkning och systematiska missförstånd.

I detta avsnitt analyseras vad som faktiskt sker när kommunikationen inte fungerar som vi tror.
Utgångspunkten är enkel:
Det är sällan hästen som missförstår människan.
Det är människan som feltolkar hästen.

En central problematik som tas upp är hur vi som människor tillskriver hästen intentioner som inte finns där. Beteenden tolkas som “gulliga”, “busiga” eller “trotsiga”, när de i själva verket är konsekvenser av stress, osäkerhet eller otydlig kommunikation.
Detta blir särskilt tydligt i arbetet med unga hästar och föl.

Ett föl som söker närhet, använder sin kropp aktivt eller interagerar intensivt uppfattas ofta som socialt och charmigt. I praktiken kan samma beteenden vara tidiga signaler på bristande gränser, otydlig struktur eller en kommunikation som saknar riktning.
Det innebär inte att beteendet är “fel” i sig.
Men det innebär att det behöver förstås korrekt.

I avsnittet diskuteras därför skillnaden mellan att:
– reagera på beteenden
– och att förstå vad som ligger bakom dem
Detta inkluderar hur små detaljer i kroppsspråk, energi och timing påverkar utfallet av varje interaktion.
En återkommande princip är att hästen alltid svarar logiskt utifrån sin upplevelse.
Om svaret inte är det vi önskar, är det inte ett uttryck för motstånd i första hand – utan ett resultat av hur situationen har presenterats.
Detta ställer krav på människan. Inte i form av mer teknik, utan i form av större medvetenhet.

Avsnittet berör även hur begreppet “kontakt” ofta missförstås.
När en häst är nära, följer eller interagerar tolkas det som samarbete. Men utan tydlig struktur och ömsesidig förståelse riskerar det att bli en ensidig relation där hästen anpassar sig – utan att egentligen förstå. Det leder i längden till inkonsekvens. I vissa situationer fungerar det. I andra uppstår problem. Och det upplevs som att hästen “plötsligt förändras”, när det i själva verket är variationer i kommunikationen som blir synliga.

Ett annat fokus i avsnittet är hur vi som människor förstärker beteenden – ofta utan att vara medvetna om det.
Timing, eftergift och uppmärksamhet spelar en avgörande roll.
Det vi ger energi till, utvecklas.
Detta gäller både önskade och oönskade beteenden.
Särskilt i arbetet med unga hästar blir detta avgörande, eftersom tidiga erfarenheter skapar referensramar som påverkar framtida inlärning.
Sammanfattningsvis handlar avsnittet inte om att ge fler verktyg.
Det handlar om att öka precisionen i hur vi:
– observerar
– tolkar
– och agerar

För när kommunikationen blir tydligare… minskar behovet av korrigering. Och det som ofta beskrivs som “problem” visar sig i många fall vara konsekvenser av missförstånd.

Detta avsnitt är därför relevant för alla som arbetar med hästar, oavsett nivå.
Inte för att det förenklar. Utan för att det förtydligar. Och i den förtydligelsen ligger möjligheten att faktiskt förändra något – på riktigt.
Vill du fördjupa dig mer i hästpsykologi, partnerskap och arbetet för en bättre hästvälfärd?
Följ gärna arbetet vidare här:
Hemsida
www.heartsandhorses.se
YouTube
https://www.youtube.com/@hästpsykologen
Facebook
https://www.facebook.com/thehorsepsychologist
Instagram
@hh_horseacademy
TikTok
@thehorsepsychologist
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gubben Med Hatten #58 – Live podd om Happiness hos hästar
Vad är egentligen en “lycklig häst” – och vågar vi verkligen ta ansvar för svaret?
Begreppet “happiness” hos hästar används ofta, men definieras sällan tydligt. I praktiken blandas det ihop med lugn, lydnad eller frånvaro av problem. Det leder till en förenklad och i många fall missvisande bild av hästens faktiska välbefinnande.
I det här avsnittet analyserar vi vad “happiness” innebär ur ett beteendevetenskapligt och praktiskt perspektiv.

Utgångspunkten är enkel:
Hästens upplevelse av sitt liv kan inte reduceras till hur den fungerar för människan.

En häst som är lätt att hantera, reagerar lite och inte skapar konflikt betraktas ofta som “snäll” eller “harmonisk”. Det är dock inte ett tillräckligt kriterium för välbefinnande. Samma beteende kan lika gärna vara resultatet av uppgivenhet, låg motivation eller tidigare erfarenheter där hästen har lärt sig att dess beteende saknar effekt.
För att förstå hästens välbefinnande behöver vi skilja mellan funktion och upplevelse.

I avsnittet arbetar vi med tre centrala komponenter:
1. Välbehag (Enjoyment)
Detta avser kortsiktiga positiva upplevelser. Exempel är tillgång till foder, social kontakt eller fysisk komfort. Det är en grundläggande del av välbefinnande, men i sig inte tillräcklig.
2. Tillfredsställelse (Satisfaction)
Här handlar det om möjligheten att använda sina beteenden och sin kapacitet. Hästen behöver få vara aktiv, utforska, interagera och lösa uppgifter. Utan detta minskar motivationen över tid.
3. Meningsfullhet (Meaning)
Den mest förbisedda komponenten. Det handlar om att hästen upplever sammanhang och förutsägbarhet i det som sker. Att dess beteenden leder till konsekvenser som går att förstå. Det är här inlärning, kommunikation och relation får sin verkliga betydelse.

Problemet i många moderna hästhållningar är att dessa tre sällan samverkar. Hästen kan ha tillgång till grundläggande resurser, men sakna stimulans. Eller vara aktiv, men utan tydlig struktur och begriplighet. I båda fallen påverkas välbefinnandet negativt.

En central fråga som behandlas i avsnittet är därför:
Hur avgör vi om en häst är “lugn” – eller om den har slutat reagera?

Detta är inte en semantisk fråga, utan en praktisk. Den påverkar hur vi tolkar beteenden, hur vi tränar och vilka beslut vi fattar i vardagen.
Vi diskuterar också människans roll i detta.
Inte som observatör, utan som aktiv del av hästens miljö.

Träning, hantering och vardagsrutiner är inte neutrala. De formar hästens upplevelse av kontroll, begriplighet och möjlighet att påverka sin situation. Därmed påverkar de direkt hästens välbefinnande.

Det innebär också att begrepp som “happiness” inte kan reduceras till en känsla vi tillskriver hästen. Det är ett resultat av konkreta förhållanden och konsekventa erfarenheter över tid.

Avsnittet syftar därför inte till att ge enkla svar, utan till att höja precisionen i hur vi tänker kring hästar.
För om vi använder begreppet “lycklig häst”, bör vi också kunna definiera vad vi menar – och stå för konsekvenserna av det.
Vill du fördjupa dig mer i hästpsykologi, partnerskap och arbetet för en bättre hästvälfärd?
Följ gärna arbetet vidare här:
Hemsida
www.heartsandhorses.se
YouTube
https://www.youtube.com/@hästpsykologen
Facebook
https://www.facebook.com/thehorsepsychologist
Instagram
@hh_horseacademy
TikTok
@thehorsepsychologist
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.