93 Certifierad provtagning – nyckeln till trovärdiga miljödata
Vi möter Thomas Jansson, en erfaren miljökonsult med över 30 års expertis inom förorenade områden och hydrogeologi. Han berättar om certifierad provtagning – vad det är, varför det behövs och hur det har förändrat branschen. Vi pratar om historiken bakom certifieringen, dess koppling till internationella standarder och hur initiativet från 2006 utvecklats till ett omfattande kurs- och certifieringssystem. Tomas beskriver utbildningsupplägg, kravbild, och varför detta är en framtidsfråga för kvalitetssäkrad miljöundersökning. Slutsatser: Certifierad provtagning säkerställer kvalitet, spårbarhet och jämförbarhet i miljöundersökningar. Initiativet togs av SGF 2006 och har vuxit kraftigt, särskilt efter att Naturvårdsverket införde krav i finansierade projekt. Certifieringsprocessen kräver utbildning, kvalitetssystem och kontinuerlig dokumentation – men ger ökad trovärdighet och konkurrensfördel.
--------
29:36
--------
29:36
92 PFAS i praktiken - vad är ett rimligt samhällsmål? Med Nikas Törneman
PFAS-experten Niklas Törneman är gäst och berättar om lagstiftning och gränsvärden för PFAS. Vi pratar om reningsmetoder och vad som är på gång inom forskningen. Niklas berättar om hur EU och svenska myndigheter arbetar med att reglera dessa svårnedbrytbara ämnen – och vad som händer när ny forskning utmanar gamla riktvärden. Vi kommer in på olika reningsmetoder, som skumfraktionering och jordtvätt, och hur nya tekniker nu testas i Sverige och Europa. Vi pratar om hur mycket kan vi faktiskt göra för att undvika att få i oss PFAS, till vilken kostnad – och vad är ett rimligt samhällsmål? Tre lärdomar: Regelverket kring PFAS är under ständig utveckling – flera ämnen kan komma att regleras inom kort, vilket påverkar allt från vattenverk till saneringsstrategier. Det finns reningstekniker för både vatten och jord, men många är kostsamma och tekniskt utmanande – särskilt på storskalig nivå. PFAS är så spritt i miljön att regnvatten i Sverige ofta överskrider gränsvärdena för dricksvatten
--------
22:36
--------
22:36
91 Hur farligt är PFAS egentligen? Med Niklas Törneman
Vi miljökemisten Niklas Törneman från Sweco, som i över ett decennium arbetat med att förstå och hantera PFAS-föroreningar. Vi reder ut vad PFAS egentligen är, hur ämnena används i allt från textilier till brandskum – och varför de är så svåra att undvika. Niklas förklarar varför forskarna inte riktigt vet hur farligt PFAS är, men varför försiktighetsprincipen ändå väger tungt. Han ger också konkreta exempel på hur vi får i oss PFAS, vad som går att påverka – och vad som är svårare att undvika. Tre lärdomar: PFAS är en grupp extremt stabila ämnen som finns överallt i vår vardag – i mat, vatten, luft och konsumentprodukter. Forskningen visar påverkan på människors immunförsvar och andra hälsoeffekter, men mycket är fortfarande osäkert. Det går att minska sin exponering genom medvetna val, som att undvika nyproducerade textilier, välja PFAS-fria produkter och testa sitt brunnsvatten.
--------
21:08
--------
21:08
90 Skredrisker, klimathot och detaljplaner – Kristinas vardag på Norrköpings kommun
Christina Berglund, strateg inom geoteknik på Norrköpings kommun, berättar om de projekt hon arbetar med. De största projekten är Ostlänken, en ny järnvägslinje, och Johannisborgsförbindelsen, en ny trafikled med en öppningsbar bro, båda med stora geotekniska utmaningar som djupa lerjordar,skredrisker och påverkan på grundvatten. Christina arbetar också med ett trettiotal detaljplaner och resultat och vidare utredningsbehov efterMSB:s skredriskkartläggning av kommunen. I sin roll prioriterar hon mellan strategiskt arbete och akuta projektfrågor, och använder digitala verktyg och rutiner för att effektivisera arbetet. Hon samverkar med både interna kollegor och externa konsulter, särskilt kring masshantering, dagvattenhantering och klimatanpassning. Tre lärdomar: Stora infrastrukturprojekt kräver tidig, detaljerad och strategisk geoteknisk planering – särskilt i städer med lösa jordar och högt grundvatten. Kommunal geoteknisk kompetens gör skillnad – både för samhällsekonomin och för att framtidssäkra stadsutvecklingen. Masshantering och klimatanpassning är växande delar av geoteknikerns ansvar och kräver samverkan över teknikområden.
--------
17:35
--------
17:35
89 Möt Christina Berglund - geoteknisk strateg på Norrköpings kommun
Christina Berglund är strateg inom geoteknik på Norrköpings kommun och arbetar med allt från detaljplaner till bygglovsfrågor. Hon har nästan 30 års erfarenhet inom geoteknik och är dessutom ordförande i Sektion Jord inom Svenska Geotekniska Föreningen. I rollen som kommunstrateg är hon en viktig intern rådgivare, särskilt när det gäller riskbedömningar, upphandlingar och tekniska krav. Christina betonar värdet av kommunal geoteknisk kompetens för att fatta kostnadseffektiva, säkra och hållbara beslut. Hennes vardag präglas av både strategiskt utvecklingsarbete och praktisk problemlösning i en geologiskt varierad och utmanande stadsmiljö. Tre lärdomar: Kommunal geoteknisk kompetens skapar stora samhällsnyttor genom bättre upphandlingar, säkrare byggnation och effektivare användning av skattemedel. Geoteknikens roll har blivit mer komplex och central i takt med klimatförändringar, ökad byggtakt och att vi bygger på mer utmanande mark. Kunskapsdelning och samverkan i branschen är avgörande – både internt inom kommunen och externt genom nätverk och föreningar som SGF.
Detta är Svenska Geotekniska Föreningens podcast. SGF har till ändamål att främja utvecklingen av geoteknik med grundläggningsteknik och miljögeoteknik i ett nationellt och internationellt perspektiv.
Här pratar vi om de vetenskapliga och ingenjörsmässiga aspekterna inom samhällsbyggande som är relaterade till jord, berg, grundvatten och förorenade områden. Programledare är Tomas Tränkner.
www.sgf.net
Sverige