GRÖNING & BLOMGREN UTANFÖR

Vad händer när en politiker upplever att en intervju redan har ett färdigt narrativ?

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, berättar i Gröning och Blomgren utanför om en uppmärksammad intervju med SVT. Han beskriver hur han redan på förhand upplevde att han var en del av ett förutbestämt narrativ och att SVT framför allt var ute efter korta ”soundbites” som kunde användas i det färdiga reportaget. Därför tog han med sin egen kamera och mikrofon och spelade in intervjun i sin helhet.

När SVT sedan valde att inte sända reportaget före valet blev frågan ännu mer intressant. Bohlin berättar också hur han publicerade sin egen inspelning, vilket förändrade förutsättningarna för den traditionella medielogiken. När publiken kan se hela intervjun blir det svårare att enbart förlita sig på korta, utvalda klipp.
Men samtalet handlar om betydligt mer än medier.

Bohlin beskriver hur Sverige efter år av nedmontering nu försöker bygga upp det civila försvaret igen. Beredskapslager, sjukvård, kommunikationer och livsmedelsförsörjning är några av de områden som måste fungera när samhället utsätts för allvarliga påfrestningar.

Samtidigt förändras hotbilden. Drönare har skapat en ny asymmetri där det kan kosta betydligt mer att försvara sig mot ett angrepp än att genomföra det. Och enligt Bohlin har Sverige också länge gjort misstaget att utgå från att motståndaren tänker på samma sätt som vi själva.
”Vår fiende tänker inte som vi.”

För feedback eller synpunkter på programmet, mejla oss på [email protected] – och glöm inte att ange vilken podd och avsnitt det gäller.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är det så tyst när stora delar av svensk elförsörjning riskerar att säljas ut till utländska intressen – och hur kunde tysk energipolitik köra en hel industrination i botten?

I det här avsnittet gästas Gröning och Blomgren av Mats Nilsson för ett djupt dyk i en energipolitisk mardröm. Vi tittar närmare på hur det tyska bolaget Uniper – som kontrollerar en betydande del av Sveriges vatten- och kärnkraft – nu ska säljas av den tyska staten, samtidigt som de svenska politikerna och media gäspar.
Men hur hamnade vi här? Samtalet blottlägger konsekvenserna av det havererade tyska energiexperimentet, den bristfälliga granskningen av industrikrisen, och varför höga elpriser drabbar svenska företag lika hårt som de tyska.

Vi avverkar allt från den absurda miljökrigföringen mot den småskaliga vattenkraften och de tekniska utmaningarna kring att återstarta kärnkraft i Barsebäck, till EU:s byråkratiska skrivbordsprodukter som så kallade "energigemenskaper".
Är det dags att skratta eller gråta åt eländet? Lyssna på ett upprött och engagerat avsnitt där vi slutar låtsas och pratar klarspråk om elen, politiken och maktlösheten.

För feedback eller synpunkter på programmet, mejla oss på [email protected] – och glöm inte att ange vilken podd och avsnitt det gäller.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bör Sverige sänka arbetsgivaravgifterna? Sverige vill ha fler företagare men frågan är vad som hindrar småföretagen att växa?

Sverige har enligt Småföretagarnas Riksförbund Europas högsta arbetsgivaravgifter i de branscher som undersökts. Skillnaden mot en genomsnittlig europeisk nivå motsvarar omkring 156 miljarder kronor om året. Samtidigt beskriver småföretagarna hur just arbetskostnaderna gör det allt svårare för mindre företag att konkurrera och växa.

I det här avsnittet möter Jan Blomgren och Lotta Gröning Ghassan Ghaziri och Sten Lindgren från Småföretagarnas Riksförbund. De berättar om företagare som kämpar med höga kostnader, krångliga regler, brist på finansiering och en administration som tar allt mer tid.

I avsnittet diskuteras också kommunal konkurrens, kriminalitet mot företagare och behovet av ett bättre yrkes- och lärlingssystem.

Varför är det relativt enkelt att starta företag i Sverige – men så svårt att växa? Varför försvinner små, lokala företag medan stora kedjor tar över? Och kan höga arbetskostnader och regelkrångel vara en del av förklaringen?

För feedback eller synpunkter på programmet, mejla oss på [email protected] – och glöm inte att ange vilken podd och avsnitt det gäller.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har Sverige blivit ett land där man måste tänka sig för innan man säger vad man tycker? Varför har den politiska debatten blivit så polariserad – och varför verkar allt fler vara rädda för att säga fel saker?

I en tid präglad av polarisering och politisk turbulens har skådespelaren och samhällsdebattören Stefan Sauk blivit en av landets mest frispråkiga röster. I podcasten Gröning & Blomgren utanför levererar Sauk en tung analys av det svenska samhällets tillstånd, där han menar att debattklimatet stagnerat till förmån för en utbredd ängslighet.

Enligt Sauk är det svenska politiska landskapet idag i stort behov av en kursändring. Han pekar på en utveckling där sakfrågor i allt högre grad kommit att ersättas av känslostyrd retorik och kortsiktiga politiska utspel. Detta, menar Sauk, riskerar att undergräva den demokratiska processen och skapa en väljarkår som saknar de nödvändiga kunskaperna för att fatta välgrundade beslut i komplexa frågor.

Sauk riktar även hård kritik mot den rådande energipolitiken och den debatt som omger klimatkrisen. Han ser en tendens där skräckpropaganda prioriteras framför naturvetenskapliga fakta, vilket enligt honom leder till ogenomtänkta beslut – exempelvis avvecklingen av kärnkraften. Denna politik, menar han, får direkta konsekvenser för svensk industri och landets krisberedskap.

Den sammantagna bilden som Sauk tecknar är ett land i gungning, styrt av en rädsla för att avvika från konsensus. Han efterfrågar ett modigare offentligt samtal, där även obekväma sanningar vågar lyftas fram utan att mötas av den tystnadskultur som han menar genomsyrar både HR-avdelningar och politiska korridorer.

För feedback eller synpunkter på programmet, mejla oss på [email protected] – och glöm inte att ange vilken podd och avsnitt det gäller.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har hänt med den svenska skolan?

Varför har respekten för kunskap minskat – och varför har ansvaret för elevernas lärande i allt större utsträckning flyttats från eleven och föräldrarna till skolan?
I det här avsnittet möter vi två tunga röster i skoldebatten: Inger Enkvist, professor emerita, och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi. De pekar på en skola där kunskap fått stå tillbaka för andra ideal, där lärarrollen försvagats och där elevernas ansvar för sitt eget lärande har minskat.

Men också på ett betygssystem som behöver förändras. Hur kan betygen bli mer rättvisa och bättre spegla vad elever faktiskt kan? Och vad händer när skillnaden mellan olika kunskapsnivåer suddas ut?
Samtidigt förändrar AI förutsättningarna för skolan. Vad händer när en elev kan lämna in en färdig text utan att själv ha lärt sig något av arbetet?

Och hur ska Sverige åter bli en kunskapsnation?

För feedback eller synpunkter på programmet, mejla oss på [email protected] – och glöm inte att ange vilken podd och avsnitt det gäller.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.