Aftonbladet Kultur

I denna specialpodd dyker vi in i genren Sport romance i allmänhet, och i synnerhet ”Binding 13”. Det är den första boken i succéserien "Boys om Tommen” av Chloe Walsh. Medverkande: Annie Månsson, Kristoffer Bergström och Anna Andersson.

I det tredje avsnittet intervjuar Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson Shoshana Zuboff, och diskuterar vad som hänt sedan boken kom ut. Har demokratin någon chans? Detta avsnitt är ett samarbete med Bokmässan i Göteborg, som förste sände intervjun.

Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid. I tre fördjupande poddar från Aftonbladets kultur går vi igenom bokens innehåll och betydelse.

I andra avsnittet diskuterar vi de ekonomiska konsekvenserna av övervakningskapitalismen med den prisbelönta ekonomijournalisten Andreas Cervenka, som har bott i Silicon Valley i flera år och bevakat techjättarna.

"Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer" av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid. I tre fördjupande poddar från Aftonbladets kultur går vi igenom bokens innehåll och betydelse.

”Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer” av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid.
I tre fördjupande poddar från Aftonbladets kultur går vi igenom bokens innehåll och betydelse.

I första avsnittet diskuterar Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson, författaren och teknikjournalisten Mattias Beijmo och kulturjournalisten Cecilia Djurberg bokens viktigaste begrepp och argument. Bokens författare, Harvardprofessorn Shoshana Zuboff, presenteras.

Ali Esbatis nya bok ”Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle”, är tillägnad hans dotter.
En vacker dag kommer hon att få läsa vad som hände på Utøya den 22 juli 2011 då terroristen Anders Behring Breivik avrättade 69 barn och ungdomar eftersom de var medlemmar i det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF.
Men inte än.
Boken har tagit lång tid att skriva.
Dels för att innehållet är så mörkt. Men även för att den politiska utvecklingen efter massakern gått i helt motsatt riktning mot vad han och många andra trodde när mördarens fascistiska ideologi avslöjades.
Den islamofoba terrorismen har fortsatt att växa, och den har hämtat inspiration i Behring Breiviks barnamord. Senast i Christchurch, Nya Zeeland.
Direkt efter dådet uppstod en dragkamp om hur händelsen skulle tolkas och förstås. Arbeiderpartiet var splittrat internt. Skulle de våga ta i den politiska frågan om vilka som skapat konspirationsteorin bakom dådet – att vänstern och socialdemokratin importerat invandrare för att förstöra den norska kulturen? Partiet vågade inte. Och två år senare förlorade de valet. Fremskrittspartiet, som Anders Behring Breivik själv var medlem i, ingick plötsligt i regeringen.
Tio år har gått. Hatet mot muslimer och vänstern har fortsatt växa, till den grad att överlevaren Ali Esbati hånats i den norska offentligheten för sitt hårda ställningstagande mot rasism.
Hur kunde detta bli Utøyas efterbörd? Och går utvecklingen att vända?
I Aftonbladet kulturs podd samtalar Ali Esbati med Karin Pettersson och Martin Aagård.