Många kustnära kommuner tar upp kampen mot stigande havsnivåer genom att satsa på murar och skydd. Men man kan också göra tvärtom och i stället backa tillbaka, för att ge plats för vattnet. Det är vad "planerad reträtt", en annorlunda form av klimatanpassning, går ut på. Det handlar också om insikten att framtiden är öppen, och om att de beslut vi tar idag styr hur de stigande haven påverkar oss på lång sikt.

Vilka möjligheter skulle öppna sig om vi kunde göra som björnen, och gå i ide under några månader? Ett skandinaviskt forskarlag är dvalamysteriet på spåren, i hopp om att björnens superkraft ska gå att överföra till människan. Följ med programledarna Malin Olofsson och Marcus Hansson som tar oss från dvala till koma, via nedfrysning och upptining. Medverkar gör Ole Fröbert, professor inom experimentell farmakologi vid universitet i Århus samt adjungerad professor vid universitet i Örebro.

Hur gör man för att komma tillrätta med statens övergrepp mot urfolk eller andra minoriteter? Ett sätt är att tillsätta en sanningskommission. Under våren 2023 pågick två sanningskommissioner i Sverige, en för det samiska folket och den andra för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Sanningskommissionerna ska utreda övergrepp, men också ta fram handlingsplaner för att historien inte ska upprepa sig.

Tekniken för att hitta planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter, blir allt bättre. Inom överskådlig framtid ska rymdteleskopet Plato skickas ut i rymden. Det är specialiserat på att hitta jordliknande planeter. Astronomen Carina Persson har förhoppningar om sådana upptäckter och därmed om förutsättningar för liv i universum. Rymdfilosofen Erik Persson efterfrågar en ideologisk diskussion om vad som är tillåtet att göra i rymden.

Allting börjar med ett pruttskämt. Men det är inte vilket skämt som helst, utan världens äldst kända. Vi tar avstamp i svensk forskning om humorns historia. Vi får höra exempel på humor genom tiderna och ett skämt som kan verka chockerande. Dessutom tar programledarna ett psykologiskt grepp på humor. Forskare har identifierat olika humorstilar som är förknippade med våra personlighetsdrag och vårt mående. Och svensk forskning visar att människor tenderar att skratta mer när en man skämtar än när en kvinna gör det.