Jan Rydén Bonmot om den bortglömda kooperativa klassicismen
Hade det svenska folkhemmet kunnat byggas i klassicistisk stil? Ja, svarar Jan Rydén Bonmot, som har undersökt de kooperativa bostadsföretagen i 1910- och 1920-talets Stockholm. Det var inte funktionalismen som höjde boendestandarden för arbetarklassen, tvärtom fanns detta redan på plats i de lägenhetshus som uppfördes av SKB och HSB i 20-talsklassicism, före modernismens genombrott. Dessa bostadsområden hör till de mest uppskattade idag. Att funktionalismen var nödvändig av praktiska eller ekonomiska skäl var en efterhandskonstruktion, menar Jan Rydén Bonmot, som skrivit boken En humanistisk klassicism : ornament, färg och materialitet i kooperativa bostadsområden i Stockholm 1915-1930 (Arvinius+Orfeus Publishing).Jan Rydén Bonmot är en mångsysslare, eller renässansmänniska som han föredrar att kalla det: konstnär, författare, fotograf, designer och forskare. Just nu håller han på att doktorera på samma ämne som boken.I En humanistisk klassicism redogör Rydén Bonmot för en ofta bortglömd del i den svenska stadsbyggnadshistorien: det kooperativa byggandet under 1920- och 30-talen, i den färgglada klassicistiska stil som till och med fick ett internationellt namn: Swedish Grace. Fram träder bilden av ett alternativt folkhem, där alla skulle ha råd att bo i vackra hus av det slag som idag endast är förunnat ett priviligierat fåtal. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:15:55
Mats Hayen om att älska 1920-talet
Sedan mer än tio år tillbaka stiger Mats Hayen upp klockan fem för att läsa Svenska Dagbladet från exakt hundra år tillbaka i tiden. På så sätt upplever han sitt favoritperiod, 1920-talet, i realtid. Utfallet har blivit en serie kriminalromaner som tar avstamp i verkliga händelser i Stockholm på 20-talet. Nyligen släpptes den fjärde i serien, Madame X, och en femte är redan påbörjad. Dessutom finns planer på en ny serie om 1930-talet.Mats Hayen är disputerad historiker och specialiserad på Stockholms historia. Han arbetar som forskningsledare på Stockholms stadsarkiv, men har också blivit känd för en bredare allmänhet genom SVT-serien Vem tror du att du är, där han hjälper olika kändisar att släktforska.Med sin stora kunskap om det sena 1700-talet har han blivit en nestor i Bellmankretsar: under ett antal år ordförande för Bellmansällskapet, ordenshistorion i ordenssällskapet Par Bricole (som Bellman var med och grundade) och arkivarie i Sällskapet Bellmans Minne. Genom Par Bricoles arkiv har han kommit i kontakt med en av den svenska historiens mest fascinerande personer: Gustav Badin, som föddes som slav i Västindien, men som via Danmark hamnade i Sverige där han blev hovman hos drottning Lovisa Ulrika och sedermera välbärgad privatman i Stockholm och en framträdande person i ordens- och umgängeslivet. När Kungliga Operan nyligen satte upp en balett om Badin var Mats Hayen anlitad som expert.Vi träffas i hans hem på Södermalm i Stockholm för ett samtal om Bellman, Badin, Stockholm och 1920-talets undre värld. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:04:59
Peter Oskarson om ett liv med teatern
Som ledare för Folkteatern Gävleborg ansvarade Peter Oskarson för en rad uppsättningar som gått till den svenska teaterhistorien. När Den stora vreden sattes upp på Valsverket i Iggesunds bruk 1988 oroade sig ledamöterna i riksdagens kulturutskott för vad Folkteatern egentligen använde sina skattemedel till och reste upp för att undersöka saken med egna ögon. De hade dock inte behövt oroa sig. Den sex timmar långa mastodontföreställningen tog ett år att färdigställa, men blev en sannskyldig publiksuccé. Några år senare chockade Oskarson teatersverige och Gävleborna genom att låta den unge musikern Thomas Di Leva spela den heligaste av alla teaterroller - Hamlet - i uppsättninge Amledo. För att vitalisera den svenska teaterscenen hämtade Oskarson inspiration från andra kulturer, framförallt från den kinesiska och den indiska teatertraditionen.Idag kan Peter Oskarson se tillbaka på fem decennier i teaterns tjänst. Vi ses i hans hem i gamla stan för ett samtal om teaterns roll i samhället, politisk teater, skillnader mellan 70-talet och idag, och vad en Folketater egentligen innebär.Foto: Christopher Backholm This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:06:42
Jonas Valfridsson om att leva som kompositör
Jonas Valfridsson är uppvuxen i Jönköping och har gjort resan från gitarrist inom rock och jazz till kompositör inom samtida konstmusik. Han är utbildad vid Gotlands Tonsättarskola, Musikhögskolan i Göteborg, Conservatoire National Supérieur de Musique et Danse i Paris samt Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.Men hur är det att leva som tonsättare i Sverige idag? Vi träffas i hans ateljé i Musikerförbundets lokaler på Kungsholmen i Stockholm för ett samtal om upphovsrätt och kulturpolitik och om konstmusikens dåtid, nutid och framtid. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:02:55
Vesna Prekopic om våld i skolan, kulturkanon och otrohet
Vesna Prekopic är kulturskribenten som häromåret väckte uppseende med en text om otrohet i Dagens Nyheter. Hon ifrågasätter hämmande normer på sexualitetens område, men vill se mer normer och disciplin i skolan.Hon är också vänsterskribenten som tycker att det är en bra idé med en statlig kulturkanon, eftersom alla barn, oavsett bakgrund, ska ha rätt till bildning och inte bara utbildning.Hon brinner för skolfrågor, men i 40-årsåldern lämnade hon skolans värld och sadlade om till journalist och författare. I sina texter och i två böcker berättar hon om en verklighet där lärare och annan skolpersonal hotas och misshandlas av sina elever, ibland med föräldrarnas goda minne. Det är berättelser om en vuxenvärld som sviker, genom att inte sätta gränser och upprätthålla normer.Vesna Prekopic, foto: Louise Helmfrid/VolanteOm om ni gillar dessa samtal så får ni hemskt gärna dela avsnitten i era sociala medier, bjuda in era vänner och bekanta att prenumerera och ni får hemskt gärna ge podden fina omdömen på poddplattformar som Spotify. Tack för att ni lyssnar! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
Sverige