Nick Alm har inte givit någon intervju på Svenska sedan 2016 då han flyttade till Stockholm från Småländska Eksjö där han tidigare hade sin ateljé. - Jag har inte känt något behov av att ge intervjuer, tavlorna marknadsförs ju ändå.242 000 personer följer hans Facebooksida. Under en period fick han 1000 nya följare om dagen, berättar han. Sedan ändrade Facebook sin algoritm och det blev trögare. Något problem att sälja tavlor har han inte, snarare handlar det om att hinna måla tillräckligt många för nästa utställning.Efterfrågan på skickligt utfört figurativt måleri i klassisk tradition är stor, inte minst i USA, men även i Sverige. Ändå är det klassiskt figurativa måleriet inte riktigt erkänt av konstvärldens mittfåra, av institutioner och kritiker, utan snarare en subkultur, ett slags parallellt konstuniversum.Den norske konstnären Odd Nerdrum, hos vilken Nick Alm gått i lära, gick till och med så långt att han slutade kalla sina verk för konst, eftersom han inte upplevde att de hade något gemensamt med det samtida konstlivet. Istället betraktade han sig som en företrädare för kitschrörelsen.Nick Alm har dock inget problem med att kalla sig konstnär, men delar Nerdrums uppfattning att det klassiskt figurativa måleriet varit motarbetat av det modernistiskt dominerade konstlivet under 1900-talet. Idag finns dock en ny generation tekniskt drivna konstnärer som skapar figurativa verk i traditionell stil, ofta utbildade på Florence Academy of Realistic Art i Mölndal, där Nick Alm studerat, eller SARA (Swedish Academy of Realistic Art) i Simrishamn.Nick Alm är produktiv, han målar runt femtio tavlor om året, och menar att det är arbetet som föder inspirationen.- Man sitter inte bara på kammaren och väntar på en snilleblixt. Det bästa sättet är att arbeta, då kommer kreativiteten automatiskt. Så snart du arbetar med ett verk så kommer andra idéer att dyka upp, och när du arbetar vidare med det verket så kommer nya idéer och det bara expanderar och expanderar. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:08:03
--------
1:08:03
Lars Trägårdh om en statlig kulturkanon
Den statliga kulturkanon har varit en av de mest uppmärksammade kulturpolitiska frågorna denna mandatperiod. Men vem är mannen som leder arbetet med att ta frm det kontroversiella dokumentet?Lars Trägårdh sökte sig som frihetsälskande hippie till USA på 1970-talet, eftersom han upplevde stämningen i Sverige som instängd och likriktad. Han disputerade i historia vid University of California och blev senare professor i samma ämne. Som exilsvensk fick Lars Trägårdh en utifrån blick på Sverige och det svenska, ett intresse som bland annat mynnade ut i boken Är svensken människa, som han skrev tillsammans med historikern Henrik Berggren. Efter många år återvände han till Sverige och har här kombinerat sin akademiska verksamhet med ett flitigt deltagande i det offentliga samtalet. Nu är han aktuell som ordförande i den utredning som regeringen har gett i uppdrag att ta fram en statlig svensk kulturkanon. Redan innan någon utredare hade utsetts och än mindre något arbete påbörjats hade förslaget sablats ned- på kultur- och ledarsidor. En statlig kulturkanon inskränker kulturens frihet och ökar politiseringen av kulturen, har somliga kritiker hävdat. Lars Trägårdh ställer sig oförstående till kritiken och menar att kulturen i Sverige redan är politiserad och styrd.Lars Trägårdh säger att arbetet inte enbart syftar till att ta fram en lista över viktiga verk ur den svenska kulturhistorien, utan att han vill ta ett bredare, antropologiskt grepp om kulturen, och försöka ringa in de företeelser som gjort och gör Sverige till vad det är. Inspirationen har utredarna hämtat bland annat från Nederländerna och Danmark.Utredningen har nu lämnat sitt betänkande till regeringen och i höst kommer allmänheten att kunna ta del av resultatet. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:27:10
--------
1:27:10
Jan Rydén Bonmot om den bortglömda kooperativa klassicismen
Hade det svenska folkhemmet kunnat byggas i klassicistisk stil? Ja, svarar Jan Rydén Bonmot, som har undersökt de kooperativa bostadsföretagen i 1910- och 1920-talets Stockholm. Det var inte funktionalismen som höjde boendestandarden för arbetarklassen, tvärtom fanns detta redan på plats i de lägenhetshus som uppfördes av SKB och HSB i 20-talsklassicism, före modernismens genombrott. Dessa bostadsområden hör till de mest uppskattade idag. Att funktionalismen var nödvändig av praktiska eller ekonomiska skäl var en efterhandskonstruktion, menar Jan Rydén Bonmot, som skrivit boken En humanistisk klassicism : ornament, färg och materialitet i kooperativa bostadsområden i Stockholm 1915-1930 (Arvinius+Orfeus Publishing).Jan Rydén Bonmot är en mångsysslare, eller renässansmänniska som han föredrar att kalla det: konstnär, författare, fotograf, designer och forskare. Just nu håller han på att doktorera på samma ämne som boken.I En humanistisk klassicism redogör Rydén Bonmot för en ofta bortglömd del i den svenska stadsbyggnadshistorien: det kooperativa byggandet under 1920- och 30-talen, i den färgglada klassicistiska stil som till och med fick ett internationellt namn: Swedish Grace. Fram träder bilden av ett alternativt folkhem, där alla skulle ha råd att bo i vackra hus av det slag som idag endast är förunnat ett priviligierat fåtal. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:15:55
--------
1:15:55
Mats Hayen om att älska 1920-talet
Sedan mer än tio år tillbaka stiger Mats Hayen upp klockan fem för att läsa Svenska Dagbladet från exakt hundra år tillbaka i tiden. På så sätt upplever han sitt favoritperiod, 1920-talet, i realtid. Utfallet har blivit en serie kriminalromaner som tar avstamp i verkliga händelser i Stockholm på 20-talet. Nyligen släpptes den fjärde i serien, Madame X, och en femte är redan påbörjad. Dessutom finns planer på en ny serie om 1930-talet.Mats Hayen är disputerad historiker och specialiserad på Stockholms historia. Han arbetar som forskningsledare på Stockholms stadsarkiv, men har också blivit känd för en bredare allmänhet genom SVT-serien Vem tror du att du är, där han hjälper olika kändisar att släktforska.Med sin stora kunskap om det sena 1700-talet har han blivit en nestor i Bellmankretsar: under ett antal år ordförande för Bellmansällskapet, ordenshistorion i ordenssällskapet Par Bricole (som Bellman var med och grundade) och arkivarie i Sällskapet Bellmans Minne. Genom Par Bricoles arkiv har han kommit i kontakt med en av den svenska historiens mest fascinerande personer: Gustav Badin, som föddes som slav i Västindien, men som via Danmark hamnade i Sverige där han blev hovman hos drottning Lovisa Ulrika och sedermera välbärgad privatman i Stockholm och en framträdande person i ordens- och umgängeslivet. När Kungliga Operan nyligen satte upp en balett om Badin var Mats Hayen anlitad som expert.Vi träffas i hans hem på Södermalm i Stockholm för ett samtal om Bellman, Badin, Stockholm och 1920-talets undre värld. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
--------
1:04:59
--------
1:04:59
Peter Oskarson om ett liv med teatern
Som ledare för Folkteatern Gävleborg ansvarade Peter Oskarson för en rad uppsättningar som gått till den svenska teaterhistorien. När Den stora vreden sattes upp på Valsverket i Iggesunds bruk 1988 oroade sig ledamöterna i riksdagens kulturutskott för vad Folkteatern egentligen använde sina skattemedel till och reste upp för att undersöka saken med egna ögon. De hade dock inte behövt oroa sig. Den sex timmar långa mastodontföreställningen tog ett år att färdigställa, men blev en sannskyldig publiksuccé. Några år senare chockade Oskarson teatersverige och Gävleborna genom att låta den unge musikern Thomas Di Leva spela den heligaste av alla teaterroller - Hamlet - i uppsättninge Amledo. För att vitalisera den svenska teaterscenen hämtade Oskarson inspiration från andra kulturer, framförallt från den kinesiska och den indiska teatertraditionen.Idag kan Peter Oskarson se tillbaka på fem decennier i teaterns tjänst. Vi ses i hans hem i gamla stan för ett samtal om teaterns roll i samhället, politisk teater, skillnader mellan 70-talet och idag, och vad en Folketater egentligen innebär.Foto: Christopher Backholm This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit budoarstamning.substack.com
Sverige