När inleds egentligen ett mordförsök? Kan man fällas även om det är oklart om måltavlan ens befann sig på samma plats som den tilltänkta skytten? Domstolarna är oeniga – och det är även gästerna, de juridiska tungviktarna Sven-Erik Alhem, f.d. överåklagare och Peter Althin, advokat. Och hur kommer det sig att en att 40-årig man, som dömdes för försök till grovt narkotikabrott, som en skänk från ovan räddades av Högsta domstolen? Även i detta fall intar gästerna skilda ståndpunkter. En domare har kritiserats för raljanta domskäl och i ett fall annat ledde anstormningen av resningsansökningar till att rätten satte ner foten ordentligt. Därtill bjuds det på en mustig anekdot om en tilltalad som klädde av sig i protest! Lyssna på Juridikens värld som idag avhandlar några av sommarens intressantaste domar.

Idag förs en skoningslös kapplöpning mellan privata aktörer och stater i utvecklingen av Ai och vi står inför en brytpunkt. Hur kan svenska myndigheter driva förändring med hjälp av teknik? Hur ska man gå till väga för att realisera AI projekt och vilka krav på teknik, organisation och processer medför det?I det här avsnittet av juridikens värld pratar vi med John Lagström, innovationsledare på Domstolsverket och Advisory Board Member i EU projektet Aligner. Vi diskuterar hur man skapar tjänster som är relevanta för medborgare och som kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar. Varför Ai är en demokratisk rättighet och myndigheters ansvar för att ge utsatta personer möjlighet att dra nytta av Ai och utjämna klyftor i samhället. Vi pratar också om teknik som bygger broar och Johns råd – acta non verba – om vikten av att agera, att göra sin hemläxa och inte fasta vid skrivbordet.

Tvistfinansiering – som är en i princip färsk företeelse i Sverige ­– innebär att en utomstående part betalar för någon annans rättegångsprocess eller skiljeförfarande. Den processande parten slipper därmed den ekonomiska risken för processkostnaderna – och tvistfinansiären kan i gengäld tjäna stora pengar om tvisten slutar i framgång. Kan detta vara till hjälp i Davids kamp mot Goliat – dvs ett praktiskt verktyg för mindre bolag som annars skulle sakna ekonomiska muskler för att driva processer? Eller riskerar det att leda till en urspårad uppvigling av latenta konflikter när tvistfinansiärerna själva skannar av marknaden för att identifiera potentiella oförrätter? Och hur förhåller sig frågor om arvodering och intressekonflikter till de vägledande reglerna för god advokatsed? Hur tillgodoser man önskan om att advokaten ska ha ”skin in the game” utan att bryta mot reglerna? Möt Johan Skog och Carl Persson, två svenska pionjärer inom tvistfinansiering.

Företaget Orimlig Hyra uppstod ur ett starkt samhällsengagemang och en vilja att förändra och skapa en mer rättvis bostadsmarknad. Med sin digitala juridiska tjänst vill företaget hjälpa andrahandshyresgäster som blivit lurade att betala överhyra men också arbeta för en mer rättvis bostadsmarknad. Juridiska processer är ofta utdragna och det tar tid innan yrkanden går igenom. Orimlig Hyra står för en form av direkt juridik, där större delen av handläggningen automatiserats och där klientrelationen i traditionell mening inte existerar – den sköts digitalt. Maskineriet kan liknas vid en fabrik. Vad får det för konsekvenser, hur ser tekniken ut och kan detta sätt att arbeta ha en disruptiv inverkan på traditionellt juridiskt arbete? I detta av snitt av Juridikens värld möter vi Alban Dautaj, grundare och VD för Orimlig Hyra.

Intresset för aktier har ökat explosionsartat under senare år. Många av de miljontals svenskar som handlar på börsen saknar dock närmare kunskap om vad man får och inte får göra. Försök till marknadsmanipulation – aktiefusk – blir allt vanligare, och nya begrepp tillkommer i takt med att nya metoder tas till bruk i syfte att vilseleda marknaden; såsom ”pump and dump”, momentum ignition, och ”enpetare”. Sociala medier har blivit ett av flera verktyg som bedragare använder för att tjäna stora pengar, men oklara orsakssamband, börspsykologi och en naturligt volatil marknad gör att det kan vara svårt att bevisa brottslig kurspåverkan. Jonas Myrdal och Jan Leopoldson, åklagare vid ekobrottsmyndigheten, berättar om sina metoder, hemliga kodord och framgångsrika åtal i kampen mot det växande aktiefusket.