Avsnitt 86 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om en ny studie från Danmark där man visat att bland barn och unga vuxna så verkar vikten i befolkningen öka redan under 40-talet och sedan fortsatte den ökningen över 20 år. Ökningen skedde endast hos personerna som redan vägde som mest men studien väcker ändå lite frågor kring när det vi kallar för fetmaepidemin faktiskt började. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack occh uppföljning kring gymnastik i grundskolan (00:05:09) När Jacob blev arg och gick hem från skolan när han var typ 10 år (00:14:57) Började fetmaepidemin betydligt tidigare än man tidigare trott?

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare. Innan det så hinner vi dock med en diskussion kring hur Jacob har blivit instagrams Voldemort och huruvida det är en bra eller dålig idé att servera makaroner och köttbullar varje dag på skollunchen i grundskolan? Det mesta av tiden läggs dock på att diskutera en artikel i Washington Post om hur matindustrin betalar dietister som också arbetar som influensers för att göra reklam för deras produkter och kategori av livsmedel. Vad är egentligen okej att göra reklam för när man har en legitimation och representerar en större yrkeskår? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Jacob som Voldemort på sociala medier (00:08:51) Köttbullar och makaroner varje dag på skollunchen (00:13:34) Dietister som är influensers som har betalda inlägg från sockerindustrin (00:45:25) Dr Mellberg tycker att vi ska släppa obligatorisk duschning efter idrotten i grundskolan

Caroline är uppe i fjällen och vandrar så Jacob och Erik står själv för innehållet i avsnitt 84 av Hälsoveckan by Tyngre. Ämnet är dokumentären ”Min Tjockumentär” som visas på SVT och SVTplay. I dokumentären får vi följa artisten och komikern Fredrik Boltes före och efter han genomgått en gastric bypass, en form av fetmaoperation. I avsnittet börjar vi med att berätta om delar av dokumentären och vad vi själva tyckte om innehållet både när det gäller den fakta som presenteras och det rena underhållningsvärdet. Sen efter det diskuteras också en del av de reaktioner som vi har sett i tidningar och på sociala medier. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacobs katt har återvänt efter en vecka (00:03:45) Diskussion och reflektioner kring dokumentären Min Tjockumentär (00:05:53) Statistiken kring obesitasoperationer varierar över tid pga förbättrad teknik och eftervård (00:07:40) Kirurgi och ortopedi har sällan en ordentlig placebo i sina studier (00:12:16) Min Tjockumentär och Fredrik Boltes bakgrund när det gäller viktkontroll (00:14:02) Boltes hade för stunden inga sjukdomar som tydligt påverkar chanserna att leva länge (00:17:39) Om dokumentären tolkas som reklam för gastric bypass så har man dålig koll på risk vs vinst med operationen (00:24:45) Har du en riskfaktor över lång tid så ökar risken för allvarligare sjukdomar (00:29:23) Mediciner kan du ofta sluta med och bli av med biverkningar, det gäller inte riktigt för operationerna (00:31:08) Dokumentären är väldigt bra gjord - underhållande, berörande och tankeväckande (00:37:30) De små informationsfilmerna är förenklingar (00:41:59) Dokumentären återger statistiken kring fetmaoperationer på ett rättvist och bra sätt (00:45:29) De positiva och negativa reaktionerna på dokumentären i media och på sociala medier (00:47:13) Du kan ha en sjukdom utan att du ses som sjuk av dig själv och/eller andra (00:52:08) Dokumentären känns kroppspositivistisk men samtidigt skickar han iväg en peak till rörelsen i slutet (00:55:11) Boltes oro för att hans son ska hamna i samma situation som han var (00:59:05) Dokumentären har bra inslag om hur vår omgivning påverkar oss människor på gruppnivå (01:00:14) Långtidsresulaten för fetmaoperationer är bra även efter 15-20 år (01:01:11) Du kan inte ta enskilda personer och säga något om det blev bättre eller sämre viktmässigt (01:04:08) De negativa hälsoeffekterna från riskfaktorer beror på dosen över tid (01:07:52) Individen kontra samhällets ansvar i fetmafrågan

I avsnitt 83 diskuterar Jacob Gudiol och Erik Dunåker sambandet mellan socker och typ 2 diabetes. Som utgångspunkt har vi en ny observationsstudie där man har undersökt sambandet mellan tre olika sätt att mäta sockerintag och risken att få diagnosen typ 2 diabetes över drygt 10 års uppföljningstid. Först blir det dock en längre introduktion kring vad den tidigare forskningen på socker har visat. Det finns i dessa studier en tydlig skillnad mellan sockerintag via dryck och sockerintag via föda. Om människor får i sig mycket socker från sockersötade drycker så tenderar de att vara i ökad risk för flertalet sjukdomar medan sambandet mellan rapporterat intag av socker från fast föda vanligen visar på inget samband eller att ett högre sockerintag ger en lägre risk för sjukdom. Genom att försöka mäta sockerintaget med hjälp av ett food frequency questionaire, en sju dagars kostdagbok och en biomarkör i urinen så fick forskare i den här nya studien in tre olika mått för sockerintag. I de två första måtten fann de, likt tidigare studier, en så kallad negativ korrelation mellan intaget av socker och risken för typ 2 diabetes. Det innebär att personer som rapporterade att de åt mer socker var i lägre risk för typ 2 diabetes. Tvärt om vad de flesta nog skulle gissa på. När man däremot tittar på deltagarnas intag av socker via en biomarkör så finns inte den negativa korrelationen kvar utan istället är socker om något negativt, dvs det ökar risken för sjukdom. Den största delen av riskökningen verkar dock ske via en ökning i fettmassa/BMI. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring bortsprungna katter och musiksmak (00:05:56) Studie som tittar på sambandet mellan sockerintag och diabetes typ 2 (00:06:34) Den stora utmaningen i att veta vad människor verkligen äter (00:08:36) Biomarkör för sockerintag via att mäta socker i urinen (00:16:12) Tidigare studier på socker har inte visat på några större negativa samanband för socker i mat (00:27:58) Många deltagare blev få efter exklusion och sen fick ännu färre typ 2 diabetes (00:41:22) Det tar lång tid att göra bra observationsstudier (00:48:59) Risken med att försöka förklara händelser med mekanismer inann man vet om mekanismen är betydelsefull

Hälsoveckan by Tyngre avsnitt 82 handlar om en ny studie där man jämfört sötningsmedel mot vatten och en artikel som tar upp olika medicinska myter i Dagens Nyheter. Först tittar vi lite på en ny studie sponsrad av läskindustrin där de har jämfört viktnedgången hos deltagare som får dricka lightläsk eller vatten under en diet. Deltagarna fick alla hjälp med att försöka ställa om sin livsstil och börja äta mindre energi men en grupp fick också lightdryck medan en annan grupp fick vatten att dricka. Resultatet efter 12 veckor visade på ingen skillnad i viktnedgång och små skillnader när de gäller midjemått och långtidsblodsocker som i praktiken troligen inte är särskilt meningsfulla. Efter det blir det en längre diskussion kring en lista med tio medicinska myter i Dagens Nyheter. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:18) Lightdryck vs vatten under en viktnedgång (00:14:07) 10 medicinska myter enligt DN