Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat. Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.– Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.Iran – ett av tre stora hotIran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst. Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.Medverkande:Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på rikseneheten för säkerhetsmålRouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutetCarolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MustKennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på SäkerhetspolisenProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, TV4, NBC News

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör. Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.– Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.– Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang. Svenska satellitsatsningenDagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana – från Kiruna.– Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.– Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.Medverkande:Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.Effie Karabuda, tech-reporter på P3.Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA. En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Kopplingar till rysk underrättelsetjänstEfter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet. Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från Sveriges Radio.

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet. Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.Kan vara ett säkerhetshotUnder hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.Medverkande:Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOISofia Ledberg, universitetslektor på FörsvarshögskolanGustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om KinaLars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkterPetra Berggren, reporter på P4 VästernorrlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot. – Vi går från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen på den presskonferens som myndigheten kallat till.I praktiken innebär det att terrorhotet mot Sverige inte längre bedöms som förhöjt, utan istället högt. Säkerhetsläget är alltså försämrat.Men det är ingen enskild händelse som ligger bakom höjningen av hotnivån. Istället handlar det om en sammanvägd bild och man bedömer att det kommer påverka Sverige en längre tid framöver.Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögsskolan, menar att något som han kallar för "samarbeten i oheliga allianser" blir allt vanligare och att det präglar dagens hotnivåer mer än vad det gjort tidigare.– Vi har statsaktörer som samverkar med terrorism som samverkar med organiserad brottslighet. Och det gör att det blir svårare att göra analysen vem som ligger bakom, av den enkla anledning att, det som kan verka vara en terrorattack kanske i själva verket är ett beställningsjobb av någon annan. Och det där ställer till det när vi ska försöka förstå och bygga en säkerhet, säger han. Medverkande:Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergLjuden i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio.